tisdag 8 oktober 2013

Cyberkriget, är det på riktigt eller inte

Det behövs helt klart fler initierade som Erik Lakomaa i debatten om cyberkriget (Fri värld). Men definitionen över krig stämmer inte riktigt, men först och främst när det gäller cyberkrig och resonemanget bakom. När det resonemang som förs i artikeln i Fri värld, kommer på kant med verkligheten och hur verkligheten ser ut.

Bruce Schneier:
"The common thread among these stories is that the NSA is subverting the Internet and turning it into a massive surveillance tool. The NSA's actions are making us all less safe, because its eavesdropping mission is degrading its ability to protect the US."
Huvudsaken i den moderna krigföringen är inte att döda fienden och räkna vinsten i antalet döda kroppar, utan att sätta den numera mer odefinierbara entiteten (motståndaren) ur stridbart skick. Det gäller alltså att manövrera trupp på ett sådant sätt, att det ställer motparten i ett sådant läge att det blir meningslöst att fortsätta. Mer sällan blir det direkta insättningar av egen trupp när kostnaderna för det är mycket höga, som exemplifierat i NYT om en förmodad insats av ett team från amerikanska Navy Seals in i Somalia och Libyen. Den typen av strid blev lite mer allmänt känd runt 1980-83 när vi hade ubåtar i Stockholms inre skärgård, då var det Spetsnaz från de dåvarande Sovjetiska specialstyrkorna, här hemma kallas de för SOG. De var bland annat på plats i Kongo under operation Artemis 2003, tillsammans med Franska och Belgiska trupper. Det behöver dock inte vara en militär trupp i lagens mening, så som den definieras idag av nationell och av internationell rätt. Den aktuella styrkan kan lika gärna vara statsfinansierad eller delfinansierad med hjälp av privata aktörer. Privata vilka är både finansiärer och som de faktiska operatörerna, vilket just nu ställer till en del problem för FN. När det därmed inte stämmer med den juridiska benämningen för kombatanter (CFR) och därmed inte med nuvarande internationella lagar och konventioner.


(Legosoldaten på bilden har inte med den aktuella situationen, utan är från en  lokal operation i USA.)

Det blir givetvis än mer komplext när operatörerna inte behöver vara med fötterna på marken, de kan lika gärna styra drönare från en helt annan lokalisation, medverka till att slå ut samhällskritiska system, likväl som att utföra extrajudiciella avrättningar.

Ryssarna har visat mycket tydligt, vad de tycker om hur vi har bedrivit SIGINT mot dom. Det åskådliggjordes i påskas när de övade bombinflygning in mot Stockholm, nu senast med signalspaning mellan Gotland och fastlandet. De tyckte att vi hade signalspanat lite väl aggresivt mot dom.

NSAs tillslag mot den Brasilianska industrin, skandalen som utvecklades i somras med hjälp av de dokument som Snowden har läckt. Det är en mycket oroande utveckling och kan mycket väl ses som ett hot. Vilket det görs av den brasilianska regeringen och på detta sätt fortsätter det. Tyvärr är det inte helt ovanligt med bristande och bristfälliga analyser, både från media och från andra aktörer. När den direkta kunskapen och insikten saknas över hur det ser ut, samt hur det i praktiken fungerar (Marcy Wheeler).

OHCHR:
"The position of the Government of Pakistan is quite clear. It does not consent to the use of drones by the United States on its territory and it considers this to be a violation of Pakistan's sovereignty and territorial integrity. As a matter of international law the US drone campaign in Pakistan is therefore being conducted without the consent of the elected representatives of the people, or the legitimate Government of the State. It involves the use of force on the territory of another State without its consent and is therefore a violation of Pakistan's sovereignty."
Det kan alltså ses som en krigshandling från USA mot Pakistan, men där Pakistan inte kan slå tillbaka med egen trupp mot USA när sådan inte finns på plats i Pakistan. På samma sätt fungerar det egentliga cyberkriget. När det stoppar upp eller direkt förhindrar kommunikation och rörelse, exempelvis av trupp eller av civiltransporter. Det kan även vara att slå ut ett system som SJ:s biljettsystem, vilket inträffade för ett tag sedan och drabbade hela transportsystemet negativt. Där fanns även kopplingar till ambulansvården via samma system, som delvis kom att drabbas. Eller än bättre att slå ut signalsäkerhetssystemen och därmed se till att all trafik stoppar upp. Det är på det viset det moderna kriget yttrar sig, det är inte mycket som syns på ytan med avseende på avancerande trupp och trupprörelser.Cyberkriget riktar sig mer mot kritisk infrastruktur, så som järnvägssystem, andra kommunikationssystem och installationer. Det man vill undvika är att använda egen personal på plats för ett demoleringsuppdrag, exempelvis av den spårbundna trafiken eller av centrala knutpunkter för datakommunikation. Det kan även åskådliggöras av Dan Larsson; analytiker på Försvarets Radioanstalt 2013-06-20 "Säkerhetsbrister i vården".

Hans exempel är att pacemakers, dialyspumpar och viss cancerbehandling styrs via internet med stora säkerhetsbrister. – Men värst av allt ur säkerhetsperspektiv är den så kallade telemedicinen med experter uppkopplade via internet. Inom sjukvården blev vi varse på Code Red, som slog ut hela vårdssytem under en period och ingen kunde därefter garantera att databaserna var helt intakta. Det är på det viset som det nya cyberkriget i huvudsak kommer att te sig och ter sig redan idag. Det är ett lågintensivt krig men till mycket stora kostnader, både för det samhälle som utsätts för riktade krigshandlingar som till de investeringar som krävs för att kunna bedriva kriget och till ett försvar. Stora aktörer som USA bedriver avancerat industrispionage via NSA mot länder som Brasilien. Masslagring av hela populationer när de anser att informationen behövs och en riktad specifik avlyssning av delegater, för att skaffa sig ett övertag vid förhandlingar och ta över hela marknader. Det är det riktiga Cyberkriget där det givetvis är kopplat till sådant som mer direkta och varma krigshandlingar via drönare, där operatören- krigaren inte finns på plats men är helt beroende av den infrastruktur som IT-samhället ger upphov till. De faktiska skyldiga till det nya kriget och den nya sårbarheten, det är alla dessa hemliga organisationer. Det är organisationer vilka har öppnat för det nya kriget mot hela det civila samhället i stort, genom att medvetet bygga in felaktigheter hela det infrasystem vi är beroende av.
[Forskare: Svårt veta var FRA-övervakning hamnar], [NSA-Spionage: EU-Kommission droht USA mit Ende des Swift-Abkommens], [Google knows nearly every Wi-Fi password in the world], [Revealed: how US and UK spy agencies defeat internet privacy and security], [Spooks break most Internet crypto, but how?]

torsdag 3 oktober 2013

Kvinna, tig för fan i församlingen

Ibland inträffar händelser som får oss att reagera, inte minst när det gäller frågor som berör oss riktigt på djupet. Det är mycket bra om det då kan uppstå diskussioner, framför allt om den bas vi vill se att samhället ballanserar på och om den fungerar på det sätt som det är tänkt att den ska göra.
För att den ska hamna rätt måste vi tala etik, det kan tänkas vara abstrakta frågor men det hör till och kan inte undvikas. Det är på inget vis fel med abstraktioner i den offentliga och med nödvändighet breda debatten, när det angår oss alla utan undantag.

Etiken finns även inom moraldiskussionen, men att kalla etik för enbart min och min moral är felaktigt, men moralen är även min. Men på det vis som det fungerar kan etiken som ett viktigt verktyg analysera handling, orsak och konsekvens. Utefter de olika riktningar handlingarna kan ta och till deras konsekvens, kan man studera orsak och konsekvens inom en rad olika områden. Som inom pressetiken eller inom medicinsk etik. Eller som nu våldtäkt, lag och etik. Se till dess orsaker och konsekvensen av handlingen. Marknadsföring av en rad olika produkter och företeelser stoppas av etiska principer. Våld mot djur, anorektiska mannekänger, utpekande av överviktiga som abnorma. Det är en normbildning i och av samhället, så vad vill vi ha i samhället och hur ska det se ut?

Mänskliga rättigheter är inte enbart juridik, när det är en etisk mekanism bakom dessa lagar och regler. Lagar ska matchas efter de etiska principer vi anser att de ska följa, det finns olika värdegrund för olika yrken. Men ska våra domstolar vara exempta på allt vad etik är och vad detta innebär? Därför finns den debatten idag om just sexismen, den fanns inte en gång i tiden. Då var det normbildande att se på kvinnor som på objekt. Vilket fortfarande kan ses inom vissa filosofiska och politiska riktningar, som inom utilitarismen och egoismen. Riktningar vilka ligger i anslutning till libertarianism och även så objektivismen, utan att någon egentligen reflekterar över detta förhållande. Det fattas uppenbarligen rätt mycket inom den politiska etiken och debatten, när det annars skulle vara lättare att analysera de olika riktningarna.

Etik är en pågående analys och diskussion om rätt eller fel, lagstiftning eller inte. Det jag säger är att det går att rättfärdiga att man tar bort vissa bilder eller reklamsnuttar ur sitt sammanhang och kontext, när det inte enbart är av juridiska skäl, men även av principiella och av djupa etiska anledningar. Att man inte ska förevisa kvinnor som om de vore objekt vilket verkar normbildande, kvinnor är även de människor och är inga objekt. Främst förekommer den etiska debatten inom sjukvården, där har vi en mycket viktig etisk debatt över hur vi ska se på och behandla våra medmänniskor. Inte minst utifrån synpunkter på vad som har förekommit den senaste tiden, som i den om vår offentliga sektor och om privat vård och omsorg. Nu om våld mot kvinnor och i nära relationer.

Det felaktiga är att kalla etik, enbart min och som min moral när det även förekommer inom den politiska analysen och inom de olika politiska riktningarna, då på en betydligt bredare basis. Betydligt bredare så även inom samhällsanalysen, om rätt eller fel i förhållande till vår omvärld, hur vi ska se på den och på oss själva inom ramarna för vårat samhälle. Tycker mycket om Sandel och de diskussioner som förs i de programmen och föreläsningarna.

Det kommer även att återspeglas i hur samhället har byggt upp en bristande respekt för andra, andras rätt till sin egen kropp och i synnerhet kvinnors rättigheter. Trotts att vi har en lagstiftning som säger just detta och skyddar rätten till våra egna kroppar- eller autonomiprincipen, en av de mänskliga rättigheterna och en del av den svenska regeringsformen. Men en tydlig praxis i våra domstolar säger något helt annat, där blir brottsoffret till den skyldige och detta blir mycket tydligt i den senaste våldtäktsdomen. De domar som fälls eller inte fälls och den inställning som så uppenbart tydliggörs genom de fastställda domarna, det verkar och är normerande på hela samhället. Det verkar normerande på hela debatten, framför allt om kvinnans relation till manssamhället. Kvinnan fråntas här rätten till sin egen kropp, fullt påhejad av det så kallade rättssamhället. Rättshaverister hakar på, det är enbart en bristande förståelse för sin situation. HON måste lära sig bättre, HON måste läras att förstå att inte säga nej och att inte klaga. Gör hon inte det utan finner sig i sin situation, blir det ju ingen egentlig våldtäkt. När det är av en egen fri vilja att bli gruppknullad av andra i ett låst rum. Det är ju enbart deras rätt att ta, att ta sig rätten till hennes kropp. Det är vad domslutet egentligen säger oss, de har nu i praktiken fått rätten till hennes kropp.

Sluta utgå från att männen är dumma

tisdag 3 september 2013

Plats Fido, plats! Säger husse när det kommer till demonstrationen på Onsdag den 4 September mot massövervakning



Plats Fido, plats! Säger husse när det kommer till demonstrationen på Onsdag den 4 September mot massövervakning, den övervakning som inte enbart det amerikanska NSA har bedrivit mot allt och alla.


Det gäller även i högsta grad även den svenska myndigheten, som har ett direkt samarbetsavtal med NSA vår egen övervakningsmyndighet FRA, Försvarets Radioanstalt.

"Sociogram förklarar hur FRA kan kartlägga människor utan att söka på ord och trots att information är hårdkrypterad. Jag ställde följande direkta fråga till f.d. Säpochefen Andreas Eriksson i pausen av centerns FRA-Hearing: "Finns Sociogram?" Anders Eriksson svarade ordagrant: "Sociogrammen finns i analysdatabasen". Detta kräver att justerar min skiss över databaserna något men därefter bedömer jag att den är helt korrekt. Det kommer att ta lite tid så ni får hålla ut."



Det gäller att samla in så mycket information om var och en som det någonsin är möjligt, om inte allt,  för att på det viset kartlägga och matcha våra rörelser i samhället. Enligt NSA gör de ca tre hopp ut, det omfattar mycket av det som vi gör och vad företag gör via internet. Det kom fram i samband med att det avslöjades att de bedrev ett industrispionage mot Brasilien. Där avlyssnade myndigheten den brasilianska regeringen, för att se till att de kunde komma före och förhindra att Brasilien kommer igång med en riktig samhällsutveckling och kan konkurrera på allvar. Det är en minst sagt bred definition över vad terrorism är och vilka som är det.

"Is the U.S. ready to embrace the notion that Brazil has finally arrived on the world stage? Judging from the recent National Security Agency (N.S.A.) scandal, Washington is very skittish about the up and coming South American player."

Med tanke och avseende på den rådande situationen, ställer Emma en mycket bra fråga "VARFÖR ÄR INTE ALLA PÅ PLATS OCH DEMONSTRERAR?"

Husse har nu sagt, sitt vackert i båten och var tysta, det gällde även när vår egen debatt gick som hårdast 2008 över FRA-lagen. Det var statsminister Fredrik Reinfeldt (m) som då fälle de bevingade orden i Expressen:

"Reinfeldt: "Alla tjänar på om debatten lägger sig" 
Alltihop är ett missförstånd. - Alla tjänar på om debatten lägger sig"

Väl mött på Medborgarplatsen på Onsdag den 4 september, hoppas att alla som har en möjlighet att komma gör det. Visa att även vi här i Sverige både vågar och vill höja våra röster, för demokrati och nej till den samhällsutveckling som vi nu ser breda ut sig.







tisdag 20 augusti 2013

FRA lagrade känsliga personuppgifter olagligt

Ett av problemen är att det är superhemligt, så hemligt att tillståndet är hemligt och domstolens utfall är det också. Blir det fel och vi får reda på det, är det en ren bondtur. Alternativt en läcka, där de läcker medvetet för att visa sin makt och kontroll. För det vi vet, det är att inget kommer ut av det annat en tystnad.
FRA lagrade känsliga personuppgifter olagligt – prickas för andra gången i år och det är bara från i år, hur många fler är och förblir helt oupptäckta. Det är inte de första gångerna, men kan det bli startskottet till en förnyad debatt om FRA och FRA-lagen?

Det ser ut som om journalisterna äntligen skulle ha vaknat till över den massiva övervakning som bedrivs, inte enbart här hemma men i en mycket globaliserad affärsverksamhet mellan övervakarna och den situation som råder runt om oss, som vi alla vi är satta under. Inte för att det är en nyhet, men nu drabbar det grupper med makt och möjligheter att ta det högre upp i den mer synliga och finare debatten. medborgarjournalister och bloggare hade inte mycket för det arbete som lades ned, men nu har det äntligen klivit upp i finrummet när journalisterna börjar känna sig hotade på allvar [The Guardian].

The Guardian:
"Sverige sätter stopp för spionsamtal i EU
Carl Bildt utsattes för påtryckningar – vek sig inte
På måndag inleds de första samtalen mellan EU och USA sedan NSA-avslöjandet.
Man ska undvika frågor om spionage och avlyssning – istället ska man diskutera datasäkerhet. Sverige och Storbritannien satte stopp för just de frågorna, skriver The Guardian."
Ett av de absolut största problemen är det hemlighetsmakeri som råder, det finns i praktiken ingen insyn alls överhuvudtaget, hemliga domslut i en hemlig domstol utan några skyldigheter att redovisa, när även sådant är hemligt. Från Dagens juridik:

"Det enda som vi egentligen vet om denna domstol är dock att den består av några edsvurna domare som ska lämna tillstånd till de avlyssningar som FRA vill ägna sig åt. All annan information om domstolens verksamhet är - konsekvent och till hundra procent - hemligstämplad. Målen sätts inte ut till förhandling, de redovisas inte i efterhand och att som utomstående få närvara vid förhandlingarna är uteslutet. Även statistik kring domstolens verksamhet är för övrigt hemlisstämplad.




U.K. government thought destroying Guardian hard drives would stop Snowden stories [The Washington Post]
Här drabbar det direkt den undersökande och kritiskt granskande journalistiken, det kommer av uppenbara anledningar även att drabba svenska journalister. Sverige står inte upp för de mänskliga rättigheterna, utan faller undan för USA och NSA:s påtryckningar. Det är inte några få vänliga gubbar med lurar över öronen, som vill vårat väl. Det är en mycket välorganiserad affärsverksamhet, där hemligheter och metadata är till försäljning på en global marknad, som vilka produkter som helst. Där man i Brasilien trodde att det var helt ok. Fast de blev i praktiken utsatta för ett mycket avancerat industrispionage, av den de trodde var deras vän.


Sam Sundberg, SvD, Journalisten

fredag 16 augusti 2013

Emma Green Tregaros, hennes naglar och fina protest mot de Ryska anti HBTQ-lagarna är överdrivet och politiskt



Johan Esk på DN tycker att Emma Green Tregaros, hennes naglar och fina protest mot de Ryska anti HBTQ-lagarna är överdrivet, politiskt och borde inte få äga rum.

Johan Esk:
"Men hennes regnbågsnaglar var mer än en kärlekshyllning. Det var en subtil protest mot de homosexuellas situation i Ryssland med anledning av en ny lag – som ofta feltolkas."
Feltolkas verkligen lagen? Det är inte riktigt vad de Ryska företrädarna för HBTQ-rörelsen tycker, jag tror nog snarast att det är Johan som borde ta reda på mer fakta om den rådande situationen i Ryssland. Fast det är väl klart, det är väl enbart ett överdrivet gnäll och lite får man väl tåla. Det är säkert enbart att vara lite tyst om saken, så går det säker bara bra. Man behöver ju inte vara så öppen om det.








I Ryssland pågår det riktigt stora och otäcka brott mot de mänskliga rättigheterna, med stöd i den nya homosexlagen. Det innebär även att polisen begår ett brott mot den nya lagstiftningen, om de skulle försöka hjälpa HBTQ-personer. Det har medfört att de  vänder ryggen till och hjälper förövarna, inte de som behöver hjälp och skydd.


Vad jag tycker, det är att Johan som journalist, borde ställa upp för demokrati och de mänskliga rättigheterna. Det har vi samtliga nytta av, när man som nu från de ryska myndigheterna och från IOK handlar politiskt i frågan och söker dölja de riktiga sakförhållandena, sådana som de faktiskt är.
Stöd Emma Green Tregaro, hennes naglar och fina protest i stället, ställ upp för demokrati, mänskliga rättigheter. Även HBTQ-personer omfattas av de mänskliga rättigheterna, både enligt ECHR och FN-deklarationen.  





onsdag 17 juli 2013

Har vi inget att dölja är det ingen fara säger våra makthavare

Har vi inget att dölja är det ingen fara säger våra makthavare, får de enbart bereda sig tillträde till vår privata sfär har vi ingen anledning att vara rädda för den statliga och inträngande övervakning de utsätter oss för.


Kampen om demokratin stod i Sverige 2008

Flertalet medborgare tror inte det kan hända här hemma, Sverige har demokratiska principer, mänskliga fri- och rättigheter. Dessa sätts i främsta ledet enligt FN, Europeiska Unionen och ECHR. Trodde vi åtminstone fram tills dess amerikanska NSA och PRISM blev offentligt, det är en repris över historien om vår egen myndighet FRA. Vår egen lag och massövervakning, där kampen om demokratin stod i Sverige 2008 och förlorades då i riksdagens omröstning. [Expressen]
"Alltihop är ett missförstånd. Det är statsministerns analys av den våg av kritik som sköljer över honom. 
- Alla tjänar på om debatten lägger sig"
Det finns inga vinnare om debatten lägger sig, bara förlorare. Ingen tjänar på att den tystnar och människor tystas ned [SvD].
FRA apologeter säger att spioneriet och övervakningen endast används mycket begränsat, enbart för hot som "massförstörelsevapen" och "terror." Men dessa termer har radikalt omdefinierats och är nu betydligt bredare, sedan Polisen fick tillgång till FRA och deras affärsverksamhet.

Det är säkrast att vi har transparenta liv inför statsmakten, de ska inte kunna fatta några misstankar om oss. I förebyggande syfte är vi redan misstänkta som terrorister, när det enbart är terrorister som har något att dölja [pdf]. 
Likheterna i uppbyggnad mellan NSA och FRA är påfallande, det är likheter som ska tas på ett riktigt allvar.


Caspar Bowden
independent advocate for privacy rights
(Chief Privacy Adviser - Microsoft 2002-2011, 
Director of FIPR 1998-2002)



Vi måste tänka om och tänka på kostnaderna för oss människor och för samhället.
Hur kändes det när Nationella Insatsstyrkan gjorde en inbrytning i en lägenhet i Göteborg, med dragna vapen drog de ner pappa på golvet inför sitt barn, de skulle vara islamistiska terrorister enligt analysen och inte en helt vanlig muslimsk familj. Pappan hade samtalat med en vän i mobiltelefon, de skulle kanske träffas. Men pappan har sprängande huvudvärk och kände inte riktigt för det just då. Tack vare den informationen och en felaktig analys där fakta ignorerades, utfördes inbrytningen. Detta är Sverige idag, inte en diktatur. Hur mår barnet? Var det värt priset familjen fick betala?


Personerna på bilden har inget med tillslaget att göra, annat än att bilden som sådan symboliserar den ökade militariseringen av polisen.

Om det enbart är en fråga om IT-teknologi och lag, får vi enbart till det lagliga blir allt bara bra säger en del. Det viktiga är att se till att det finns ett politiskt konsensus bakom, som legitimerar och gör det försvarbart i regeringars och tjänstemäns ögon. Det är överhuvudtaget inte en teknisk fråga, det är en politisk fråga. Det är direkt hur vi medborgare betraktas och behandlas, hur våra mänskliga rättigheter faktiskt hanteras av Regeringen och av myndigheter.

Vi ska kunna avkräva ett riktigt politiskt ansvar, ett samhälle där tjänstemän har ett tjänstemannaansvar. I stället tar vi bort ansvaret för vad de gör, där vi som enskilda medborgare står fullständigt rättslösa inför en statsmakt som inte gör vad vi vill. Statsmakten anser att den vet vad den ska ha och tar sig rätten att ta det.
Vi måste gå runt i fruktan över om vi faktiskt har rent mjöl i påsen, när det inte är våra egna beslut. Det är anonyma tjänstemän som i hemlighet och under sekretess bestämmer och utvärderar den saken, det är inte vi själva. Vi behöver en djupare diskussion om NSA och PRISM, men även ta diskussionen om vår egen övervakning.


Transpacific kabel[Spiegel]

Våra svenska myndigheter använder information för att spåra våra rörelser i samhället, spåra oss i detalj och vad vi har för kontakter. [Sverigesradio]
"I båda fallen samlar man information på förråd, som vi inte vet hur den kan komma att användas i framtiden, och det handlar om stater som känner sig hotade - DDR av västmakterna och USA av terrorism. Med hotet som argument för att spionera på människor vitt och brett, så befinner sig amerikanska NSA inte långt ifrån Stasis mentalitet, anser Eugen Ruge, som själv flydde från DDR."

Det är enbart ett fåtal som blir utsatta för en direkt avlyssning, det är mer en fråga om att spåra och kartlägga våra digitala mönster, vilket blir en betydligt större mängd data där kapaciteten konstant utökas och förbättras och är minst lika farligt som en direkt avlyssning. Digitala fingeravtryck är en viktig hårdvaluta, den kan det köpslås med. Antingen med andra stater eller företag. Företag är intresserade på samma sätt som när de köper upp vårdcentraler, apotek eller andra offentliga tjänster, även säkerhetstjänster, polisiära som militära uppdrag. 2005 förslog den då moderate riksdagsmannen Tobias Billström och numera minister för Migrationsverket, att ekonomiskt lukrativa delar av FRA, Försvarets Radioanstalt skulle privatiseras [Realtid].

De som inte har något att dölja har inget att frukta.


När jag hör dessa ord blir jag uppslukad av en djup känsla av obehag. Om vi inte har något att dölja, varför ska vi tvingas bevisa vår oskuld i en rättsstat?







Frågan är också den; hur långt får man egentligen gå som myndighet för att propagera och sprida propaganda för sin verksamhet? Syftet med två helsidor i tidningen Metro, där generaldirektören beskriver hur de stoppar läckor och hur de instruerar personalen i att vara tysta. Kan absolut ifrågasättas och kritiseras, men här ser vi även en tystnadens politik och brister i ifrågasättande av hur myndigheten agerar [Spioneriutredningen][SOU 2012:95]
"Kan stoppa undersökande journalistik” Informations- och yttrandefriheten inskränks, anser flera remissinstanser om utredningen om spioneriförslag."
Det är en mycket allvarlig utveckling som nu sker, ser vi inte över de demokratiska processerna och får till dessa kan det gå mycket fel.

fredag 7 juni 2013

Medias beskrivning av Stockholmriots måste bli bättre, när det saknas fakta om Medborgargarden

Det är Södermalmspolisen som talar om högerextremister, de har har stoppats och visiterats. Olika tillhyggen tas i beslag som är att betrakta som vapen i det här sammanhanget, det är både baseballträn och knogjärn.
Mer om de högerextrema Medborgargardena, säger att de nu är blandade med kriminella fotbollshuliganer.

Researchgruppen:

"De kallar sig Sveriges medborgargarde, en ohelig allians där fotbollssupportrar från alla tre Stockholmslagen gör gemensam sak med tre högerextrema organisationer. Som reaktion mot vågen av förortsbränder försöker de ta lagen i egna händer och mobilisera sina medlemmar ut på gatorna och ”göra det jobb polisen borde göra”. Verksamheten koordineras genom en intern Facebookgrupp."

Det finns även fler högerextrema nationalsocialistiska grupper, vilka stödjer medborgargardet och deras aktiviteter. Som Svenska Motståndsrörlsen [SMR] [SvD], [tv8].


Dessa sammanslutningar måste i brist på en bättre benämning, betraktas som hårt belastade kriminella gäng [Expo], [Dagensjuridik], [Säpo]. De anser att polisen är dem behjälpliga med att rensa upp i Stockholms förorter, i hur stor utsträckning detta sker är givetvis svårt att avgöra när det är svårt att få tag på realfakta. Det lär knappast var många som frivilligt kommer att träda fram och avge riktiga vittnesmål. Men i ett fall är det med en rätt stor säkerhet en sådan koppling, det är från Storvreten. Där finns det ett flertal ögonvittnen över vad som inträffat, de har varit på olika sidor och de är samstämmiga över vad som har inträffat. Samt att det finns en mycket talande kort videoinspelning, som Svenska medborgargardet har spelat in på platsen för det inträffade, det är i just Storvreten den spelades in.



Svenska medborgargardet from New Renaissance on Vimeo.

Denna händelse instämmer med vad Megafonen tar upp i sin beskrivning, över vad som inträffade i Storvreten.

"Fyra polispiketer körde emot dom. De stannade tre meter framför. Plötsligt kommer en man fram mellan piketbussarna.  Inte en polis. Han hade svart luvtröja på sig och var snaggad. Han såg ungdomarna som fortfarande stod och rökte, vände sig om, viftade med armarna och ropade “Kom! Kom!” Bakom honom, mellan polispiketen, kom de fler och fler. De sprang mot killarna och skrek: “Våran stad, vårat land! Ni invandrare förtjänar inte vårat land!"

Det inträffade stämmer även med vad Svenska medborgargardet berättar i en förklarande bloggpost [Länk], samt av den videofilm som finns här ovan. I den tycks polisen lämna plats för den högerextrema gruppen på ett sådant och uppenbart vis, att de mycket enkelt och oproblematiskt kan ta sig förbi polisens egen avspärrning av vägen fram och igenom polislinjen. De olika grupperingarna var alltså skilda åt av polisen, eller skulle ha varit det. Här måste det absolut till en förklaring från polisens sida över hur de agerade, resonerade i frågan och inte minst varför. Om det inte finns en tillfredsställande förklaring till deras handlande, föreligger det en mycket klar diskriminering och ett minst sagt konstigt agerande från deras sida. De tar tillsynes en mycket aktiv del i skeendet och tycks vara det högerextrema medborgargardet behjälpliga. Vilket även det så kallade medborgargardet skryter om och vad de ungdomar som Megafonen talat med säger, om incidenten och vad som inträffat i Storvreten.
På andra bilder har polisen hanterat de olagliga medborgargardena på ett helt annat vis, vilket ilustreras av de bilder som är nedanför texten.






fredag 31 maj 2013

kriget i våra förotsgetton till Stockholm, de borde egentligen inte förekomma

Många pekar på att det även i landsorten finns arbetslöshet och socioekonomisk problematik, så varför inga upplopp ute i bygderna? Det finns en mycket och uppenbar stor skillnad, det är att storstad och landsbygd har helt olika social struktur. Här fungerar inte en sådan orsaksbild och förklaringsmodell, det vi ska se till och studera är upploppen i London och Paris, där likartade förhållanden som här hemma i Stockholm förelåg och fortfarande föreligger.

Men det förklarar inte orsaksbakgrunden i sin helhet, eller löser den. Det är ett måste inför framtiden med att hitta en godtagbar lösning, för att förhindra en återupprepning i framtiden. Orsak och verkan i fall som de i Husby är på inget sätt bestående av en rad okända faktorer, vad som måste göras är att erkänna det och inte sopa misstagen under mattan. Det är vårat gemensamma ansvar och det kan enbart lösas på politisk väg, inte via bestraffning av stadsdelarnas innevånare eller av enskilda individer även om brott ska beivras. Det är förhållanden som inte försvinner bara för att ett fåtal lagförs och fälls, när det är ett socioekonomiskt och socialt problem i första hand.

Vad vi egentligen kan se i en öppen dager, det är egentligen en kollapps av civilsamhället. Där viktiga funktioner redan på förhand har havererat och saknas helt eller delvis, det visste vi om när det inte är en nyhet att så är fallet. Arenan, planhalvan var redan färdig, riggad och preparerad för att haverera. Alla visste om att det skulle ske förr eller senare, det var en vilande bomb. Men ingen ville göra något åt situationen, när den politiska viljan saknas och egentligen är obefintligt närvarande i Orten.

Polisen använde sig av Linköpingsmodellen, den modell som används mot ungdomar när polisen inte har tillräckligt med bevis för kroppsvisitering eller husrannsakan. På vaga misstankar om att en ungdom använder narkotika åker polisen hem till familjer för att hålla förhör [Metro].
Att visitera oskyldiga och tränga sig in i oskyldigas hem under tvång, hot, eller under tvångsliknande förhållanden, det är att betrakta som ett lagbrott. Så här blir polisen i sig lika skyldiga som de vilka vandaliserade. Fast problemet blir absolut vidare, när det är den så kallade rättsvårdande instansen. Det är den myndighet som har monopol på våld som gör en sådan insats och begår brott, men skyller ifrån sig på de boende i området. Polisen har stämplat de boende som kriminella och därför saknar de enligt praxis enligt polisen helt de normala mänskliga fri- och rättigheterna, fri och rättigheter vi andra "normala" har. Det blir i princip en kriminalisering av ett helt samhälle, en gruppbestraffning som polisen arbetade utefter och vi får alla betala för deras agerande och bidrag till den sociala nedrustningen i Orten.

Nina Power, med stor erfarenhet från London riots; [DN 27/5-13]

"Dessa upplopp är direkta följder av polistrakasserier, ungdomsarbetslöshet, rasism och ekonomisk ojämlikhet. De utlöstes som så ofta av en dödsskjutning från polisens sida, och de arga svar som följde – brinnande bilar, skador på egendom, en attack mot en polisstation – är en rationell reaktion både på dråpet och på hela den socioekonomiska situationen."

De bästa analyserna utgår från den socioekonomiska infallsvinkeln, vilket även har burit frukt i analysen efter både London 2011 som i de upplopp som ägt rum i Paris som en giltig förklaringsmodell. Det är på inget sätt okänt hur den här typen av kravaller uppstår och dess orsaksbakgrund, ur både sociala faktorer där det föreligger mycket stora löneklyftor mellan de som har och de vilka inte har. Den sociala marginaliseringen och den sociala utarmning av Orten, mellan förorten och innerstaden, där det blir en mycket markant skillnad mellan befolkningsgrupperna. Det blir en mycket svårartad systemisk diskriminering vilket även innefattar polisens syn på de boende som i grunden kriminella, boende inom ett område som därmed kan särbehandlas.

Fredrik Segerfeldt, migro; [Wall Street Journal]

The best way to avoid similar riots would be for Stockholm to let income gaps widen.

Inkomstklyftorna och resultatet av dessa klyftor med en stor social problematik, utökade sociala klyftor och särbehandlingen från myndigheter som en följd, den segregeringen är redan nu så pass stora mellan de som har och de som inte har, att dessa faktorer har haft en väsentlig delaktighet i och därmed även en avgörande roll för situationens uppkomst. Hur ska då ytterligare ett större inkomstglapp och vidgade sociala klyftor lösa situationen och göra det bättre? Det saknas logik i resonemanget och det är allvarligt, när det blir den bild av samhället som ledande företrädare för en viss typ av ekonomisk filosofi får att framträda som något av en teologisk mall och sanning. Detta sker helt okritiskt och utan någon egentlig offentlig debatt, det är de stängda dörrarnas och de slutna rummens överenskommelser som gör sig påmint.




Detta duger inte som ett riktigt bildbevis, men vad polisen säger duger som bevis enligt Hanne Kjöller.[Megafonen] Det är som att sila mygg och svälja kameler. Men mer än så, det säger mycket om den syn på människor som föreligger. Riktiga människor tror man på utan någon källkritik, de där andra som inte är riktiga människor trotts äkta bevis. Det är inte riktiga bevis utan enbart något som hittas på.

Fredrik Kärrholm; [SvD 27/5-13]

Ungdomarna som deltar i upploppen vrålar inte av frustration. De vrålar av extas. De skrattar när stenarna kastas mot oss poliser.”

Hopplöshet och marginalisering föder och göder brutaliteten, när människor upphör att vara människor. När ägodelar sätts före de mänskliga värderingarna och mänskliga rättigheter åsidosätts, det civila samhället raseras under ett sådant socialt övertryck.
Vad man måste inse är att det på inget vis är en ny företeelse, för 30-40 år sedan när jag var betydligt yngre var det likartade företeelser. Det var slagsmål mellan olika grupper, både med yxor, järnrör och även bränder. Orsaksbilden likartad om inte identisk när vi har ett annat samhälle idag och det var i en helt annan förort, den mer välbärgade. Men det var då fröet till det nuvarande grundlades av oss alla, när de sociala problemen aldrig löstes utan sopades under mattan. Att säga att det är politikers fel är att glida på sanningen en smula, när det är vi som röstar fram våra politiker och de system som de företräder. Ytterst blir det vi medborgare i samhället, som får ta på oss skulden och inga andra. Det var vi som såg till att det blev som det blev, mycket väl medvetna om att i backspegeln kan vi se det historiska förloppet. Men vi tittade aldrig i backspegeln och såg vad som låg bakom oss. Men nu vet vi. [Demoskop]

"En undersökning som Demoskop genomfört den senaste veckan (23-27 maj) visar att en majoritet (69%) anser att satsningar på skola och utbildning är den viktigaste åtgärden för att förhindra händelser som i Husby . Därefter följer dialog med de boende (60%) och satsningar på fritidsgårdar och annan ungdomsverksamhet (57%). Betydligt färre efterlyser höjda straff (30%), att polisen bör få mer resurser (30%) och ökade befogenheter (27%)."



Jan Helin; [Aftonbladet 26/5-13]

Men vad jag tror om vad de ohörda har att säga är jag nu tämligen övertygad om att du kan sätta upp på din topplista över saker du kan strunta i.”

Slutsatsen av ett i för övrigt mycket bra resonemang av Jan Helin, är att fortsättningsvis låta de ohörda fortsätta vara just ohörda. Vad har vi i så fall åstadkommit med detta? Egentligen enbart en fortsättning och en återupprepning, av det som har varit; Martin Luther King 1968, Gellert Tammas 1995 eller Jan Helin 2013? Ingen fortsätter att lyssna, problemen kvarstår och hur blir det nästa gång när polisen gör sina militära chocker in i bostadsområdet?

Kan enbart hoppas och tro att det går att lösa, för det borde det göra när den kunskap som behövs, den finns.


Lugnt och stilla är nog en sanning med modifikation i eftermälet till upploppen, polisen och Säpo har haft fullt upp med att hålla koll på nazister runt om i stora delar av Stockholm. De kallar sig medborgargarden, för att det ska se och låta bättre och tyvärr har större delen av media köpt det. SMR och SDL har aktivt letat upp personer, trakasserat och även misshandlat när de ska rensa upp i Stockholms förorter. Men i stort inget av det har återspeglats i riksmedia eller i TV, här måste vi på allvar se till en riktig kritik av media och hur de presenterar sakfrågor för de har absolut inte varit omedvetna om vad som pågått i samhället. Även de ska givetvis hållas ansvariga, för att de inte tar tag i den diskussionen.



Mitt i allt allvar måste vi dock kunna skämta och ta det som det är, lyssna med ett öra för våra vänner.


lördag 25 maj 2013

Stockholmriots, kriget i förortsgettona

De är unga, fattiga, arbetslösa och ­trångbodda. Men de trivs i sina bostadsområden och värjer sig mot negativa beskrivningar och dåliga rykten. Statistiken talar dock ett entydigt språk.
Ungas utsatthet i de så kallade utanförskapsområdena växer.
Vad som inträffat i Husby och nu även sprider sig till övriga förorter är egentligen inte konstigt, om man ser till långtidsutvecklingen i likartade områden och hur det ser ut för de boende.
I synnerhet för de vilka är ungdomar.

Det är inte direkt svårt att se konfliktmönstren i hur polisen uttrycker sig, det kunde lika gärna vara Assads Damaskus och inte i en förort till Stockholm. Det är krig, problemet är bara att det inte är ett krig polisen ska utkämpa mot medborgarna, när det just är medborgare vi talar om och det inte är Damaskus vi lever i. En situation som den vi har nu, den kan inte kan vinnas via strid ute i förorterna. Det är mot de ökande klyftorna och den strukturella segregeringen i samhället som vi måste försvara oss mot och det går inte med militära och polisiära maktmedel. De klyftorna kan man inte överbringa medelst polischocker in i stadsdelen, de vilka polisen krigar mot är de boende och andra som inte kan fly någon stans, de kan inte söka asyl någonstans. De kanske redan lever i Asyl från likartade förhållanden. Bahrain, Syrien eller Tunisien och nu från Husby, Rinkeby, Fittja och från Tensta. Vart ska de vilka lever i ett konstant utanförskap idag ta vägen?

Vad som inträffat i Husby är inte konstigt om man ser till långtidsutvecklingen i likartade områden och hur det ser ut för de boende. I synnerhet för de vilka är ungdomar och nu har det inträffat.

Det går inte att förenkla existerande samhällsproblem, genom att förneka att dessa finns. Systemisk diskriminering, fel och brister i hanteringen av svåra frågor som det flerdelade samhället ger upphov till och av de problemställningar en tilltagande cementering av klassklyftor i samhället. En markant tilltagande skillnad mellan de som har och de som inte har, det är ett samhällsproblem och det måste lösas, det går inte att skylla på andra.

Ungdomsstyrelsen DN 2009, Fokus 08:

"Segregationen börjar gå mot en farlig utveckling"

"Drygt 38 procent av alla 20–25 åringar i Husby varken arbetar eller studerar. Bara några t-bane-stationer bort, innanför tullarna, är andelen 14 procent. I Rosengård, Malmö och Hjällbo, Göteborg är andelen 35 procent.
Lite drygt 50 procent av eleverna i skolorna kring Järvafältet lyckas nå grundskolans mål. Innanför tullarna är andelen över 90 procent.
57 procent av ungdomarna i Husby svarar att det är vanligt med skadegörelse och vandalism i deras bostadsområde; för hela landet är samma siffra i snitt 13 procent.

Samlar vi ihop alla siffror ger det en väldigt mörk bild. Sanningen är att vi inte kommer att klara den utmaning det innebär om vi inte gör det tillsammans, säger Sakir Demirel, socialchef i stadsdelen Rinkeby-Kista med adress till föräldrar, skola, socialtjänst och arbetsmarknad
."

Det är inte helt ovanligt för höga chefer och beslutsfattare när problem uppstår, är att de förlägger skulden någon annan stans och på andra personer för att slippa problemen och beslutsfattandet, när de kan komma att framstå i en dålig dager annars. Problemet med incidenter som de i Husby och i de övriga södra förorterna till Stockholm, det är att för medborgarna i de stadsdelarna finns det ingen annan stans. Det börjar på det politiska planet och däri ligger lösningen, när det krävs aktiva politiska beslut.

Det är så det ser ut och det är därför det är den extremt höga nivån på misstroendet mot polisen och andra myndighetsutövare. De har redan passerat genom den kvarnen ett antal gånger och har givit upp, de och andra grupper i samhället ger upp. Resultatet av det ser vi i de händelser som utspelas just nu, det uppstod inte automatiskt ut ur det tomma intet. Det finns både en orsak och en verkan och det är vad jag försöker att beskriva, det är så det ser ut i dagens samhälle och är ingen större nyhet. Fortsätter vi att förneka hur det ser ut och dess orsaker, fortsätter vi att att försöka straffa de vilka redan är utstraffade, så är det dömt att misslyckas. Trotts att det finns gott om historiska fakta återupprepas det ena felet efter det andra, i ett menlöst försöka att skylla ifrån sig på andra. För det är ju klart, det är ju alltid någon annans fel att man misslyckas. Som det ser ut nu kommer vi att enbart få ett ännu större problem, att enbart slå nedåt på de som redan är längst ned och kalla dom för lata och allt möjligt annat dumt, det löser absolut inget. Det går enbart att lösa på en politisk nivå, när det i slutänden är ett i grunden politiskt problem

Helt plötsligt springer ett tiotal poliser emot oss. Alla med sköld och hjälm, beväpnade med batonger. Några i gänget springer då i väg, alla åt olika håll. Rädda. N är en av dem.
Hon skriker att jag ska springa. Men nej jag tänker inte springa, jag har inte gjort någonting. Jag är på väg hem. I min ort. Vad kommer de göra? Tänker jag.
Med polisen springandes bakom oss svänger jag in på en gångväg vid centrum, då möts jag av ett tjugotal poliser. Jag springer fortfarande inte, jag går. Tänker att jag ska passera dem och fortsätta gå.
Rätt som det är tar tre poliser tag i mig, kastar mig på marken och skriker,
- NER NER NER!
De höjer sina batonger och börjar slå mig. BAM BAM BAM!
- Vad fan gör ni?! Sluta! Jag är bara på väg hem!
- GÅ, GÅ HÄRIFRÅN! Skriker en polis sen.
- Jag kan inte gå! Snälla slå inte mig! Skriker jag.
BAM BAM BAM! De slår mig ännu mer. Samtidigt som jag tar emot slag skriker de,
- SPRING FÖRFAN SPRING!
En polis lyfter upp mig i min jacka och kastar iväg mig så att jag flyger någon meter.
En annan polis kommer och ger mig en spark på låret och skriker,
- HORA! Din hora spring!



Det är mycket svårt att avgöra vad som kan vara en sann skildring eller inte, så det måste bli upp till var och en att fatta sitt eget beslut över vad man ska tro eller inte tro. Det finns bilder och det finns ögonvittnen, där finns personer vilka ser det som enbart förfalskade konstruktioner. Vad som verkligen inträffat lär vi nog aldrig få veta, när få vågar ställa upp offentligt och göra en anmälan om övervåld. Inte i de delar av vårat samhälle där vi har en marginalisering och ett utanförskap av svenska medborgare, som vi egentligen inte borde ha. Det har vi råd med.


En annan bild av Husby än den som andra ger, korvgrillning inte våldsamheter. I så fall varför vill de tongivande ge Husby den bilden av ett våldsamt område och i vilket syfte? Varför presenteras Husby som ett kriminellt område, infekterat av kriminella och av kriminella ungdomsgäng?
Vad vi direkt kan se efter den vecka som varit, det är att problematiseringen har varit direkt felaktig och felfokuserad. Samhället finns där och problem med segregation och de socioekonomiska problemställningarna finns där som den viktiga grogrunden för både ungdomsgäng och kriminalitet. Vad som mer än tydligt har framgått som den ända hållbara lösningen, det är hårdaretagismen som den förslagna rätta vägen till att lösa alla problem. En ökad militarisering av polisen där man med hårda nypor och bestraffningar ska slå ned på de som terroriserar de boende och samhället i stort, inte en väg där man söker lösa de problemställningar som föreligger.

Referenslänkar:

http://ungdomsstyrelsen.se/butiksadmin/showDoc/4028e5951dd81503011dd83f0a020005/Fokus08_prel.pdf