Rashygien går fortfarnde hem när SVT, kör transfoba sketcher

Att skämt som dessa går hem i SVT är ett uttryck för att det svenska samhället fortfarande inte helt har övergivit de gamla föreställningarna om ras, de om ras och rashygien, vilket även utredarna av utredningen avseende; "Ett utvidgat straffrättsligt skydd för
transpersoner m.m" kan konstatera. Det var även dessa föreställningar som har styrt mycket av den attityd och föreställning om transpersoner som fortfarande föreligger idag, trotts att kunskapen och medvetenheten borde vara betydligt bättre än vad den är. Den nya inkluderingen av transpersoner och deras lagskydd, kan inte komma nog fort som det är idag.






 Med ett förändrande samhälle förändras även språket och det med nödvändighet, vi har inte detsamma samhälle idag som på Linnés 1600-tal. Carl von Linné lanserade det binära samhället, en han och en hon, precis detsamma som Noak hade ombord på sin Ark. Betyder detta att vad som finns och används idag som nytt i vårat språk måste glömmas bort och förkastas? Absolut inte, det gamla får enbart nya värderingar och en ny mening som att runka. Sumprunkarna på 1800-talet. Deras arbete bestod i att hålla vattnet cirkulerande i fisksumparna i Stockholms fiskehamn, för att på det viset hålla liv i de sumpade fiskarna nere i vattnet, att runka på sumpen alltså. Idag har ordet runka fått en helt annan innebörd och mening.




Det binära synsättet att se på frågan om maskulint, feminint och på identitet håller successivt på att luckras upp, när mer fakta läggs till vår kunskapsbank. Vi människor ses inte längre som binära varelser som på Noaks tid, när vad yttre organ vi kan påvisa och uppvisa utåt, inte alls behöver stämma överens med det inre, identiteten. Identiteten manifesteras och blir synbar vid ca 3 års ålder, när barnet kan uttrycka sig mer bestämt om sin egen person, sin identitet och mycket ska sedan till för att personen sedan ska ändra på detta förhållande, om alls.


Det är även den viktiga frågan om att göra upp med ett förflutet där rasbiologi och rashygien spelade en stor roll i Sverige, med mycket svåra konsekvenser än idag för de vilka inte tillhör det normativa samhället med tvångssteriliseringar och andra ingrepp för att hålla rasen ren (eugenik). När även detta återspeglas i språket, vilket utredarna av ett utvidgat skydd för transpersoner tar fasta på i sin utredning och lagförslag (SOU 2015:103).

Där tas ”könsöverskridande identitet och uttryck” samt ”ras” bort ur svensk lagstiftning, för att sent omsider göra upp med den svenska rasbiologin och vad detta innebär för personer, lagstiftning och för det svenska samhället som helhet.

Med de förändringar som nu sker i vårat samhälle och med det förändrade synsättet på kön och könsidentitet, sker en förändring i vår syn på oss som människor. Det behövs nya ord för att beskriva den förändringen, mer än bara maskulinum och femininum. Idag vet vi bättre när det finns ett tredje, varken maskulint eller feminint utan ett könsneutralt ord, hen, för att bättre beskriva verkligheten som den faktiskt är och ser ut för oss människor. Det är inte en fråga om att rensa bort utan att lägga till vad som tidigare saknades, det är inte att ta bort ur språket sådana ord och meningar som mangrant, man över bord eller gemene man. Det är enbart en bisak till den betydligt större och den existentiella frågan om identitet, där måste vårat språk betydligt bättre spegla det nya samhället, de nya normer och den verklighet som växer fram och förändrar vår syn på tillvaron och på oss människor. Att inte göra det är att förneka personer deras rätt till sig själva och till deras existens, deras existensberättigande ifrågasätts via språket om det inte kan förnyas för att beskriva den faktiska tillvaron och verkligheten vi nu lever i och med. Språket betyder mycket för samhället, för grupper som för enskilda personer, därmed är det absolut nödvändigt med förändringar när det innebär stora konsekvenser för oss alla om så inte sker.

SOU 2015:103, SVT Edit, Staffan Dopping; "Vi behöver inte nya könsord i språket"