TeliaSonera
och andra telekomföretag gör affärer med länder som Syrien,
Bahrain och Belarus,
där civilbefolkningen övervakas i sin vardag. Telefoner och
kommunikationssystem övervakas, för att se om de gör något som
går regimen emot. Oppositionella fängslas, torteras och mördas med
hjälp av bland annat svenska teknik och systemleverantörer, allt
med vår regeringens goda vilja.
Tidigare fanns ett videoinslag från Youtube, det kontot har tydligen tagits bort.
Teknik och system är konstruerade
för ändamålet direkt från fabrik, tack vare de
kravspecifikationer som ställs på utrustning och system från våra
egna lagstiftare, rättsvårdande myndigheter och andra kunder. Det
underlättar i övervakningen för en tjänsteleverantör eller för
underrättelsetjänst och polis med att övervaka de av regimen
utpekade, kända personer och grupper i samhället, men även av
okunniga som inte kan skydda sig från intrång. Att övervaka en hel
befolkning, enskilda eller grupper i samhället öppnar för grova
misstag och missbruk. New Renaissancenetwork har fallbeskrivit på
Newsmill och SvT-Debatt: ”Fallet
Merah visar hur ineffektivt datalagring är”,
”Svenska
staten kommer använda datalagringen till att jaga minoriteter”
där New Renaissancenetwork och andra organisationer har visat på
hur det missbrukas, som den polska organisationen Panoptykon. De har
påvisat myndighetsmissbruket: ”How
many times did the state authorities reach out for our private
telecommunications data in 2011? We publish the latest research”.
Det sker med hjälp av andra system för massövervakning, liknande
fundamentet för den mycket hårt kritiserade övervakningen av våra
egna kommunikationsmedel. Den som den FRA utövar när de speglar
över vår kommunikation till sina egna databaser och register och
därmed oavkortat gör detsamma som den totalitära regimen. Det är
farlig information om oss och kan användas för just de syften vi
anklagar andra icke demokratier och rena diktaturer för att göra.
Men vi tillåter massövervakning av vår egen kommunikation, med en
övervakning av en rad tänkbara anledningar av oliktänkande som av
andra grupper i samhället och även av oppositionella (Lag
2007:259)
till vår egen regim. Någon kan tänkas göra något i en framtid.
”Vid
sökning får personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt
ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse,
medlemskap i fackförening eller som rör hälsa eller sexualliv
användas som sökbegrepp endast om det är absolut nödvändigt för
syftet med behandlingen.”
Det
blir ett demokratiskt och inte minst ett svårt etiskt problem och
dilemma,
när vår egen lagstiftning och regering tillåter att en sådan
teknik och utrustning exporteras och kommer länder till handa, där
länderna på inget sätt kan kallas för demokratier, eller är rena
diktaturer och auktoritära system. Utrikesminister Carl Bildt ser
positivt på sakfrågan: ”Vi
bör vara tydligare med att handel med diktaturer gynnar demokratin”.
Hur sedan demokratin gynnas i en diktatur via massövervakning blir
nog svårt att bevisa, vi vet att i dessa länder kommer
journalister, politiskt oppositionella, civila och helt oskyldiga att
utsättas för statsmaktens intrång, förföljelse och tortyr.
Diktaturens myndigheter och företrädare bereder sig tillträde till
den privata kommunikationen, där som här i ett förebyggande syfte
fast betydligt mer synligt och repressivt.
Det
är enkelt genomförbart i en diktatur, vi själva har åtminstone en
illusion om vår egen demokrati och skenet av den kvar. Vi kan
fortfarande låta det komma upp i ljuset och upp till diskussion. Har
vi affärer med diktaturer där avtalen är villkorade på ett sådant
sätt, där operatörer kommer att samarbeta med statsmakten under
sådana förutsättningar ska det inte bara diskuteras. Det måste
med nödvändighet komma till en öppen, demokratisk och transparent
debatt över den rådande situationen. De medverkande företagen
måste sättas under en genomlysande granskning, när dessa företag
troligen gör sig medskyldiga till samma repression av allmänheten
som regimen. De samarbetar med regimer vi själva kritiserar, de gör
det med nödvändighet fullt medvetet över vilka konsekvenser deras
samarbete måste medföra för de enskilda medborgarna.
I
det här läget när en skarp kritik utdelas och riktas mot de
svenska företagens förehavanden,
men även mot vår egen regerings politik där
polisen ska få en utökad tillgång till lagrad information.
Det är med all rätta kritik riktas mot företagen för de
produkter, system och tjänster de säljer till olika diktaturer och
inte minst troligen även underhåller och administrerar. Det är en
likartad teknologi, system och tjänster som även här hemma allt
mer riktar sig mot civila och oskyldiga som
den razzia som utfördes i Göteborg av fyra muslimska familjers hem.
Mycket tack vare de grova misstag som sker av myndigheter och av
analytiker, där information inte finns tillhanda eller direkt
bortses från.
FRA
bedriver en konstant övervakning av all kabelburen och av annan
kommunikation i syfte att förhindra terrordåd och grov
kriminalitet, vilket de redan har misslyckats med: ”Massövervakning
och islamofobi ökar risken för fler terrordåd”,
trots att informationen fanns där.
Enligt
polismetodutredningen och i utredningen avseende polisens behov av
signalspaning, där
det liggande förslaget är att polisen ska få tillgång till FRA.
Det återspeglas även i avtalet med Saudiarabien: (SÖ
2005:59 Utrustning och system för elektronisk krigföring (EW)
signalspaning (SIGINT).
Vem tror på allvar att den Saudiska regimen inte kommer att vända
det mot de oppositionella i landet?
Här
ingår även andra system för kontroll och övervakning,
vilket ska läggas till det i år genomröstade
datalagringsdirektivet och Passenger Name Records eller kort PNR
(kompletta registerdata från flygbokningsregistret). Det är tänkt
att vi ska dela registerinformationen oavkortat med andra länder,
där Europa idag har ett globalt avtal med USA som ska få en
oavkortad tillgång till all denna data, mycket bra beskrivet inom
Identity Project ”All
US police to get access to international travel records?”.
Vi
vet redan hur teknologin och informationen missbrukas av diktaturer
och av oss själva, följderna av det men vi gör det ändå. Vi
säljer övervakningssystem till rena diktaturer vilka kommer att
grovt missbrukas men tar inte ansvaret för det, lika litet som vi
tar ansvar för våra egna system och för hur missbruket av dessa
förtigs. I vems intresse sker det och varför, är den svåra frågan
som måste ställas. ”Carl
Bildt förtiger svensk som torterats i Bahrain”.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar