Svåra händelser, svåra beslut om liv och död

För ett tag sedan tog en person livet av sig, helt öppet för omvärldens insyn. Var det internets fel som förmedlaren av den personens vånda och val, eller var det samhällets fel som inte kunde lokalisera och förhindra personen innan det inträffade? Många förfärades över med den råhet, som personens vånda gav upphov till. En råhet förädlad av "nätets" anonymitet.

Det första man måste få råda klarhet i, det är att internet enbart är en spegling av vårat eget samhälle sådant som det är. Vad den bredare allmänheten fick ta del av, var enbart en spegling av dem själva. Inget annat. Vad som försiggår utanför i verkliga livet, men dolt för insyn är enbart detsamma. Det är ett samhället som fallerar i sina skyddsmekanismer, när något sådant tragiskt inträffar. Var helst och var gång, det tragiska inträffar. Men ack så bekvämt att skylla ifrån sig på något annat, för att skuldbelägga av ren bekvämlighet. Det var INTE VÅRAT FEL, är vad man i praktiken säger. Det är helt fel, det är vårat fel, allas vårat fel när det inträffar. Det är vi som felat personen som nu inte finns till ibland oss, utfört med hjälp av sin egen hand. Och ingen ingen såg, ingen stoppade det i tid. Bara dåliga ursäkter och bortförklaringar, finns att nå och erhålla för misslyckandet.

En annan svår diskussion, fast kanske närliggande. Det är frågan om eutanasi, legaliserat och assisterat självmord. Rätten och möjligheten att få enda sitt liv, på det sätt man själv har valt. Starta funderingarna runt eutanasi, genom att först läsa Michael Gajditzas bloggpost om Mats.
Utgångspunkten till hela debatten, det måste vara Individens bestämt uttryckta vilja, att få enda sitt liv assisterat. Det måste föreligga bortom alla rimliga tvivel, att personen inte är utsatt för tvång- eller en tvångsliknande situation och är mentalt kompetent och bekväm med sitt beslut. Det är lika viktigt inte bara juridiskt, men även för de vilka ska assistera vid eutanasin.

Hur kan det ligga till med ett så kallat livstestamente, ska ett sådan gälla när väl olyckan är framme? Kanske.

Du har full rätt att neka en livsuppehållande behandling, under vissa premisser. Testamentet måste vara upprättat efter dessa, när du skrev det. Så där har jag inga problem. Det är under en långdragen sjukdom, där man antingen vet att slutet bara kan bli på ett vis, eller fortsatt liv under svåra plågor under en obestämd tid. Fysiska som mentala. Där måste det finnas ordentliga säkerhetsmekanismer, för att utesluta felaktigheter. Det kan jag med säkerhet säga måste föreligga för min egen del, efter över 25 år inom svensk sjukvård. Hur många svårt skadade och sjuka, hur många dödsfall jag assisterat vid, är sedan länge förlorat i glömska.

Dags att ta politisk ställning

Det har varit mycket under året, Allmedalen, Pride och en valupptakt med en valrysare. Inget av de nuvarande riksdagspartierna duger kom det att visa sig, så det blev ett helt annat parti. Men så nu efter valet, vad gör man då?
Har fått en del påstötningar om att ta ställning och tänkt över dessa, men när än då inget riktigt passar. Dags för något radikalt nytt där jag på allvar får vara med och bestämma, från "scratch". Det kändes all mer lockande och till sist föll det på plats. Det var bara att blunda, hoppa och hoppas på det bästa. Ramla in mitt i smeten så att säga. Så nu är det gjort, det får bli (L)iberaldemokraterna. Sitter med där det händer nu och deltar i bildantet av ett nytt parti, får vara med och skriva partiprogram, lägga förslag helt efter mitt eget huvud. Det kan inte bli bättre än att med de övriga, som har tagit steget fullt ut och gått över till (L)iberaldemokraterna. Det är vi som ska göra och bilda det nya partiet.

Inget är cementerat i sten och klart, vi arbetar enträget hårt frammåt. Men det blir för det bästa. Vare sig höger, vänster eller mitt emellan. Vi är liberaler, pragmatiska liberaler, socialliberaler eller vilken stämpel som det nu kommer bli. Men det är vi som bygger det ny partiet, som ska göra det. Mejsla ut och förädla ett helt nytt parti, där vi skrivar om basen, plattformen och stommen för den svenska liberalismen. Frå botten och upp. Helt galet kanske men sant, det är en riktig och sann ideologi som nu tar form. För första gången känns det helt riktigt, från och med nu lämnar jag min opolitisk identitet mot en politisk sådan. Min flickvän deltog som Folkpartist i valet, men nu i kväll tog hon steget. Även där en ny (L)iberaldemokrat.

Lag (1944:133) om kastrering

Lagen om kastrering från 1944, är fortfarande aktuell. Lagen tillåter en sterilisering/kastrering av en minoritetsgrupp i
vårat samhälle, i strid med europakonvensionen och svensk lag. Lagen innebär att gruppen transsexuella förhindras att "fortplanta sig". Det viktigaste är tydligen att könskörtlarna avlägsnas INNAN, ett könsbyte får äga rum. Trots att lagen är reviderad, kvarstår att körnskörtlarna avlägsnas. Då för vems bästa intressant?
Ta även del av den legaliserade diskrimineringen, hos Amanda Brihed (NSM, Liberati)
Lagen innebär att könsceller, INTE får sparas innan könskörtlarna har avläsnats. En av de remissinstanser som ansåg, att det var så det skulle vara Krist Demokraterna och en annan var Svenska kyrkan. Det uppmärksammades senast av media, då i P1-morgon:

“Trots att tvångssterilisering är förbjuden i Sverige så har över 200 personer fråntagits rätten att skaffa barn de senaste sju åren. Många av dem är unga människor. Det handlar om människor som vill byta könsidentitet. I Sverige mgot vilket absolutåste en person nämligen först vara steriliserad för att få byta könsidentitet. Detta trots att den här lagen strider mot Europakonventionen. Reportage av Malin Benett Klarin. Samtal med Ulrika Westerlund, vice ordförande RFSL och Maria Kornevik Jacobsson (C), ledamot i socialutskottet och familjeterapeut.”

Det är i bästa rasbiologiska stil som Dr Lundborg. Rasbiologin är utdöd, fast inte i det här fallet. En rent katastrofal lag, för de som drabbas av den. Det är något som absolut måste upp i ljuset, belysas och vädras ut.

Spelbranchen menar allvar

Det är en fortsättning, på det föregående inlägget. Nu med en artikel från [DN]

"Datorspelsindustrin i Storbritannien har sjösatt ett angrepp på illegala nedladdare som saknar motstycke. Det kan sluta med att 25 000 personer dras inför rätta. Dataspelsbranschen i Sverige välkomnar initiativet."

Fast det ser ut som om, speltillverkarna är minst sagt jumma. I sitt bemötande, när de föredrar att vara kundtillvända och föredrar nya affärsmodeller. Till skillnad mot företrädarna, för spelindustrin. Vilka absolut vill bevara, de gamla förlegade.

Det är nog så, att det är att framtvinga. Både Telecompacken och ACTA, där alla riskerar att buntas ihop. Med kriminella och terrorister.

Mediaindustrin storsattsar!

Misstänkt upphovsrättsbrott, ett nytt sätt för mediaindustrin. Till att tjäna klöver?

[IDG.se] Det är inte småslantar, vilket det är frågan om.

"Enligt Davenport Lyons så kan så många som 25 000 personer komma att åtalas.
Advokatfirman kommer dock att erbjuda förlikning på åtalet om de anklagade betalar böter på 300 pund (cirka 3 500 kronor)
innan fallet går till domstol."

Det gör 87500000:-, vilket ugör en liten nätt förtjänst. Utpressade av personer, vilka har mycket lite. Till att sätta emot.
När den stora 'klappan' kommer, och slår dom i skallen.

Michael Geist uppmärksammar de canadensiska lobbyisterna.
Vilka får operera helt ostört, bakom lykta dörrar.
Hur länge dröjer det, innan vi får se det här hemma?

Gestapo metoder enligt Gunnar Andrén (fp).

Det är Politikerbloggen som har det här komiska inslaget, från Gunnar Andrén som uppenbarligen. Inte tycker om att ett av hans e-mail, komm att hamna hos Expressen.
"Detta är ju gestapometoder". Säger en Andrén i ett inspelat telefonsamtal. Mikael Trolin, har nu publicerat e-brevet på sin blog.
Så ... Andrén tycker inte om, att att andra tar del av hans personliga brev?

- Jag är emot stöld av brev. Om denna person vill lämna ut brev som han kommit åt på ett sätt som jag inte känner till så är det upp till honom, säger Andrén till Politikerbloggen.

När du, som är riksdagsledamot och makthavare, skickar ett brev som du anser vara privat — ska det då vara undantaget granskning?
- Ligger det inte i hela tanken med brevhemligheten att ett brev mellan två personer inte ska spridas vidare av en tredje person?
- Jag har aldrig skickat vidare ett brev till Expressen, Politikerbloggen eller till säkerhetspolisen. I ett annat land skulle det kunnat vara stasi eller gestapo."

Och vad tycker vi om FRAs metoder? Läs även andra bloggares åsikter om FRA, fra, FRA-lagen, Miakael Trolin, signalspaning, Säpo.

Allt är bara ett missförstånd (enligt Reinfeldt)

Vafrör protesterar Finland? Jo på Wikipedia.
Kan man hitta en förklaring.

"Telephone companies in Finland have expressed their worry about the referendum,
as it will make it illegal for them to transport international telephone conversations via the Swedish networks."

Lagen gör det altså OLAGLIGT, för finska telekom företag. Till att förmedla sin trafik via Sverige. Det skadar således, både finsk och svensk ekonomi. Men det är ju klart, allt är ju enbart ett missförstånd och Fredrik Reinfeldt är lika missförstådd han. Enligt honom skulle det bero på media klimatet. Men när lagen är där, blir det svårt att ändra på det. Men vi kommer att försöka i vilket fall. Till att stoppa vad som är en stor rättsskandalen. Läs även andra bloggares åsikter om IB-affären, sjukhusspionen, baltutlämningen.
Fortsätt med att läsa, även andra bloggares åsikter om FRA, FRA-lagen, avlyssning, IP-nätverk, Reinfeldt, Säpo