Det rasistiska folkhemmet

Kan säga på det här viset efter att ha läst Jasenco Selimovics artikel i DN, det är Jasencos svar till Jonas Hassen Khemiri om den svenska rasismen under den pågående polisaktionerna mot papperslösa. Det är under det så kallade Revaprojektet där den ordinarie polisen och gränspolisen med nödvändighet använder sig av rasprofilering för att fånga papperslösa i Stockholms tunnelbana, vilket är en metod som vida har uppmärksammats och som även används på andra orter runt om i Sverige. Med erfarenhet och kunskap av rasism, intolerans och diskriminering i det svenska samhället samt inom Europa. Från den svenska stormaktstiden på 1600-talet, när eugeniken grundlades som en filosofi och framåt. Hur det har sett ut genom tiderna och där det till vissa delar fortfarande ser ut på ett sådant vis, när vi vägrar att se hur samhället i praktiken är uppbyggt och fungerar. Utan att vi för ett endaste ögonblick stannar upp och reflekterar över detta skamlösa förhållande, när det i verkligheten är en ren diskrimineringen som egentligen sker och det obemärkt av oss. När vi är både blinda och döva för den, när vi inte ser den faktiska systemiska rasismen och intoleransen i samhället som sådan den är. Det blir till ett stort problem för de vilka det angår, när vi inte ens vill se och erkänna att den överhuvudtaget finns. För det är ju sådant vi inte kan göra, vi är ju folkhemssvenskar och bortom allt sådant, eller hur?

Göran Rosenberg; Sweden: the reluctant nation

"There was already a name for this society, folkhemmet,
or People’s Home, with apparent association to the more
ominously sounding German Volksgemeinschaft. The
term was originally coined by the Swedish nationalist
and conservative politician Rudolf Kjellén in the early
1900s. He also coined the even more ominous term
National Socialism (well before it was appropriated by
a certain German Party), by which he denoted the idea
of a cohesive community based on common national and
ethnic roots."

Rent systemiskt ser vi som enskilda personer och individer inom det svenska folkhemmet, inte på sakfrågan som om det vore något egentligt och ett grundläggande fel på vårt system och på vårt samhällsideal, när det i stora drag inte drabbar valmanskåren och därmed förblir problemet osynligt. 
 

De vilka är i en sådan position i livet, att de råkar illa ut. De är en lätt match när de har svårt att stå upp och kämpa emot, när deras öde inte angår de vilka har det bättre. De vilka fick ett par hundringar extra i plånboken när de röstade fram en sådan politik, det är valmanskåren. De som röstade var många nog för att sätta den politiska agendan och de ser inte vad som händer, det är vad som är det riktigt tragiska när historien åter går igen och vi har alla sett det inträffa förut.

Det är i och för sig den egentliga grundbulten i det svenska folkhemmet, det är att valmanskåren ska förbli omedveten om vad som egentligen pågår, att förbli isolerade från vissa delar som de inte ska se, ta till sig och ska bry sig om. Allt i en övertygelse om att det är runt dom samhället cirkulerar, deras normer och institutioner. Vi ser det inte som en faktiskt rasism, diskriminering och som ett svenskt apartheitsystem när de vilka tillhör statsnormen, de ska normalt sätt aldrig stifta dess bekantskap som en del av samhället. Vi ser inte på detta som något riktigt problem när vi helt och fullt inte ser och inser behovet av de fulla mänskliga rättigheterna för migranter, asylsökande, bögar, flator och transpersoner, vi har ju det riktigt bra i alla fall. De är ju egentligen inte en del av vårt samhälle; "de är sådana där, sådana där andra du vet och inte riktigt som vi andra, som vi riktiga personer" Vi kan egentligen aldrig diskriminera, när de aldrig har tillhört vårt samhälle och ingår därför inte och ryms inte inom vårt svenska folkhem och det svenska idealet. Fast när vi gjorde det (diskriminerade), var det förmodligen så marginellt att det egentligen inte spelade någon större roll och kanske inte ens var olagligt. urplay:

"Kitimbwa Sabuni, talesman för och samordnare på Afrosvenskarnas riksförbund, menar att Sverige inte lever upp till sina löften gentemot FN gällande fulla medborgerliga rättigheter för människor av afrikanskt ursprung. Några svenska lands- eller livslögner, som den att Sverige inte tagit del i slavhandeln, belyses också."

För de som inte vet och är medvetna om detta förhållande, var det fortfarande lagligt med tvångssterilisering av både Romer och Samer fram till 1976, då detta förfarande blev olagligt.

Nu i år den 1 Juli 2013, blir det olagligt med kravet på tvångssterilisering av transpersoner, efter en dom i Stockholms kammarrätt och därmed aktualiserades även ett nytt lagförslag när domslutet inte överklagades av Socialstyrerlsen. En ny lag där Sverige förhoppningsvis inte bryter mot de mänskliga rättigheterna, i det här fallet mot transpersoner när de är just riktiga människor med fulla mänskliga rättigheter. Eller det borde egentligen vara så, men den nya kommande lagen diskriminerar fortsättningsvis den gruppen, när det trotts utredningen från Socialstyrelsen och det skulle ha utretts i det lagförslag som lades fram har detta inte utförts [Rod].

"Det gäller alltså inte förslaget i sig om att stryka steriliseringskravet, utan att de rättsliga konsekvenserna inte alls har blivit utredda – vilket utlovades. I stället skriver regeringen i det lagförslag som har lämnats till Lagrådet att eventuella rättsliga svårigheter ska utredas under året, det vill säga i efterhand."

Det var alltså Göran Hägglund (Kd) som socialminister och Fredrick Reinfeldt (M) som statsminister vilka står som undertecknare till lagförslaget, efter en förlaga från en av Socialstyrelsen utförd utredning från 2010.

Skrev om Sverigedemokraterna på Newsmill för ett tag sedan och beskrev då förhållandet över det svenska folkhemsidealet och hur den utvecklingen gynnar Sverigdemokraterna, hur den svenska samhällsmodellen för en praktisk diskriminering utvecklades och växte fram. Det är eugeniken- eller hur man upprätthåller en ren folkstam, ett vi och dom samhälle. Det var den ideologin från 1600-talet som kom att bilda basen i det svenska folkhemmet och som vår nations statsideologi från 1930-talet och framåt, ända till i dag och fortlöpande för hur lång tid framåt? Rationalisering, historierevision av historiska fakta och exceptionalism, gör att vi föredrar att förneka, sopa det hela under mattan och inte tar tag i de riktiga och bakomliggande mycket svåra faktorerna. Vi tar egentligen inte tag i detta på ett sätt som vi borde göra, som det nuvarande mycket svåra samhällspolitiska problem det är. När det rent praktiskt innebär en strukturell förändring, som vi inte är bekväma med att genomföra. Det föreligger inga direkta politiskt motiv vilka är starkt nog för att driva igenom ett riktigt förhållandesätt, till de mänskliga rättigheterna och få dessa att fungera. Det är vad Jasenkos artikel egentligen återspeglar. Det är ett stort motstånd mot förändring som föreligger inom den politiska sfären, med den rådande Alliansen i täten. Det är vad Billström och Ask har lärt oss, det är skillnad på vi och dom. Det är skillnad på blå ögon och på bruna, det är skillnad på en vit hy och en mörk sådan. Det är skillnad på en Ali och en Sven, det är skillnad på Rinkeby, Kista och Täby kyrkby. Det är skillnad på folk och folk. Nu vet alla att vi kan göra skillnad på vi och dom, dom där andra.

Behrang Behdjou:

”Jag blir förstås stoppad, helt utan anledning, och får blåsa – självklart är jag nykter.

”Vi såg att bilen var från Kista”, säger polismannen vid min nedvevade ruta och jag undrar varför han vill berätta det.

”Får bilar från Kista inte vara i Täby?” frågar jag och han tittar på mig som om han i den sekunden inser att bevekelsegrunden är idiotisk.

”Jo, men man vet aldrig. Det har varit mycket”, svarar han och jag får aldrig veta vad det har varit mycket av. Bilar som går över gränsen? Bilar som framförs av människor?

På vägen hem är jag glad att det var jag som blev stoppad och inte ytterligare en ung, identitetssökande man med vana av dimtänkta myndighetspersoner. Sedan åker jag skidor i Flottsbro hela dagen.”

Det här säger någonting om vår samtid och om Sverige, men är vi villiga att ta den striden och ändra på oss själva, vågar vi stå upp för ett bättre samhälle. Ett samhälle för alla och inte för somliga. Vågar vi stå upp och säga nej till ett samhälle, där vissa är mer demokratiska och mer jämlika än andra? För vem ska samhället egentligen vara till för? Dig eller mig?

[Arbetaren] [Flyktingbloggen] [Tidningen Liljeholmen/Älvsjö] [DN] [SvT] [Sydsvenskan] [Dagens Arena] [Expressen] [Hälsingen]

Den svenska migrationspolitiken

Undrar verkligen vad som påkommer Expressen, att publicera en text om migrationspolitiken som de gör. Den faktiska politiken är en helt annan än den Anna Dahlberg beskriver i tidningen. Det är ett påstående om den svenska migrationspolitiken där den går i den diametralt motsatt riktningen, till vad FN  och UNHCR med flera som Amnesty säger att vi faktiskt bedriver:

”FN:s flyktingkommissariat UNHCR brukar framhålla Sverige som ett föregångsland i flyktingfrågor. Men på senare år har Sverige vid ett antal tillfällen fått kritik från både FN, Amnesty International och andra organisationer för en inhuman behandling av asylsökande (person som själv söker sig till ett annat land och uppger att man är i behov av skydd). ”

Vad Expressen missat, det är att internet finns och andra nyhetsmedia. Förutom att det inte är något nytt, för detta tog vi upp i samband med Stockholmsprogrammet 2009. Det var vad vi beskrev som den utveckling som stod för dörren, där både Ask och Billström skrev under på detta i migrationsfrågan. Det är lika sant idag som när delar nu är realiserade i ett praktiskt handlande, inte minst av just Frontex. Frontex är den europeiska paramilitära organisation, som ska leda hela projektet. Det är även den organisation som utbildar svensk polis och gränspolis på detta område, så blir då någon förvånad över hur Reva har kommit att fungera fungerar?

”Frontex, the pan-European border agency based in Warsaw, is mandated to co-ordinate member state border police patrols on Europe's external frontiers.

But its executive director, Ilkka Laitinen, told EUobserver the agency is looking to expand its surveillance operations beyond the EU to develop a so-called "common pre-frontier intelligence picture [CPIP].”

Satellite image of Libya - Frontex wants to look beyond EU borders 

to spot migrants (Photo: nasa.org)

Vad som framstår som en liberal svensk och europeisk flyktingpolitik i expressenartikeln, kan inte tas på ett riktigt allvar.

Här måste det granskas vad som ligger bakom, troligen är det den senaste tidens stormar runt Billström migrationsministern och Ask justitieministern, bägge Moderater. Här för Moderaterna uppenbarligen en helt annan politik än den Fredrik Reinfeldt påstår skulle gälla i hans regim, en helt annan politik än den liberala migrationspolitik han beskriver i sin politiska tappning och version och så får det givetvis inte vara. När detta inte stämmer med verkligheten, måste det till lite historierevision och ändra på detta faktum. Så som det beskrivs av Aftonbladet:

”I hans arbetsbeskrivning verkar ju ingå att då och då vinka lite lagom till de främlingsfientliga väljare som Sverigedemokraterna pekat ut – och till den interna opinion av moderata kommunpolitiker som de senaste månaderna luftat sitt missnöje med alltför många och dyra invandrare.

När Billström 2007 presenterade regeringens inskränkningar av anhöriginvandringen, det så kallade försörjningskravet, så skedde det i Landskrona, då Sverigedemokraternas starkaste fäste. Signalen kunde knappast misstolkas: Moderaterna utmanade SD på deras egen planhalva.”

För så här får det ju givetvis inte vara, därför måste sanningen stöpas om. Även om Migrationsverket själva har en helt annan statistik:

Befolkningstatistik tas fram av SCB

Det är Statistiska Centralbyrån (SCB) som presenterar siffror över den totala invandringen och utvandringen till Sverige, allt detta på Migrationsverkets hemsida.

Totalt invandrade 103 059 personer under 2012, varav 20 462 svenskar. Källa SCB

Totalt utvandrade 51 747 personer under 2012, 38 procent av dem var svenska medborgare. De mest populära utvandringsländerna bland de svenskfödda var till nordiska och engelskspråkiga länder.Källa SCB

Visst finns det svåra överväganden i migrationspolitiken. Men meningen:

”Med en migration på runt 100 000 människor om året - räcker välfärdens resurser till det?”

Den meningen är fullständigt vilseledande och påminner i stort, om inte så i det hela om Sverigedemokraternas politik [Newsmill]. Av de drygt 100 000 som kommer är en stor majoritet studerande, EU-medborgare, arbetskraftsinvandrare eller anhöriga till folk som har jobb och försörjer sin familj. Den siffran och "välfärdsstatens resurser" har inget i samma mening att göra.

Den politik vi nu ser växa fram, påminner mer om den som så sakteliga växte fram under mellankrigstiden. Det som växte fram under 1920-30-talet, inte minst på det sätt som politiken beskrivs av Göran Rosenberg i essän: "Sweden: The Reluctant Nation". Den ser helt klart ut att få en ny gryning, när densamma politik åter sprids. Inte enbart inom Europa, men även på nytt här hemma. Det är en politik som åter legaliseras av hur den rådande politiken bedrivs av Alliansen, där den rätt uppenbart nu drivs både av Tobias Billström som av Beatrice Ask.

Datalagring eller inte datalagring, det är frågan

Jag Amanda Brihed och Torbjörn Jerlerup, skriver om datalagringsdirektivet på SVT-Debatt idag. Vad det innebär är något att ta med sig, när det här är nutid, idag.

Inte under den häxjakt på kommunister och homosexuella, under McCarthy i USA. Svenska IB-affären (KSI), Hans Holmér som jagade kurder och satte folk i kommunarrest med rykten som bevis. Tillslaget och misstankarna mot palestinerna i Göteborg tidigare i höst, är enbart det senaste i raden av ingrepp.

Ett uppsnappat telefonsamtal, ett felaktigt ordval. Misstag har begåtts förr, ska vi begå dessa igen?

Aldrig tidigare i historien har en så detaljrik personregistrering kunnat utföras, och i en sådan massiv omfattning. Historien riskerar nu att gå igen, såg vi det inträffa i Göteborg? Men under nya förutsättningar. Här i Sverige upphöjer Beatrice Ask (M), vår justitieminister den till skyarna, det gudasända lagsystemet och tekniken. Tyska polisen- BKA och Sabine Leutheusser-Schnarrenberger, tysklandas justitieminister säger nej.

Det är den nya datalagringslagen, lagring av personuppgifter, bankomatuttag resor med lokaltrafiken och krogbesök.

När vi talar om datalagringslagen är det idag i nutid, det inträffade inte i forna östblocket eller i nazityskland. Häxjakt pågick här, en västerländsk demokrati med pressfrihet och yttrandefrihet.

Det var en lag tänkt att i proaktivt syfte, förebygga grov brottslighet och terrorism, men där all information om oss lagras. Skyldig som oskyldig och det i sig är ett mycket stort problem. Tänk på Romernas situation, nere på kontineneten, eller hur det ter sig i Iran. Detsamma kan även inträffa här, tänk på vår kristallnat 1948 i Jönköping, då var det resande. Med nya lagar och med de förändringar av svensk grundlag, som nu sker. Militär trupp KAN komma att sättas in mot civila svenskar, om det vill sig riktigt illa.

Riktigt illa är det när vi alla är misstänkta, våra uppgifter ska sparas, man kan ju aldrig veta vilka som konspirerar och med vem, blotta misstanken gör att man kan hamna under luppen, associerad skuld är legio inte ett undantag. Det ligger i sakens natur, det är riskerna med datalagringen. Det är enkelt att se hur situationen spårar ur och liknande händelser som de på 50, 60, 80-talet och 2010 kan återuppstå.

Med direktivet blir det lättare att se våra beteendemönster, vilka samband föreligger mellan olika personer, våra rellationer till andra personer, vilka som befinner sig på samma ställe vid samma tidpunkt. För att bevisa det sker en registrering av vem kontaktar vem, när, var och hur. Man ska nu lagra sådana uppgifter om alla svenskar, våra digitala fotspår. De ska få användas av polisen, även vid ringa brott.

Positioneringar, connected dots, fakta som var för sig egentligen betyder absolut inget, sades måla upp en konspiration när den informationen sattes ihop. Och så fel det blev då och återigen kan bli nu.

Liberaldemokraterna går emot datalagringen. Vi har lärt av historien och av nutiden, vad som kan hända i fredliga demokratier som Sverige och USA, då en Holmér eller en McCarthy tar kontrollen för att inse, datalagringsdirektivet är fel och inget vi behöver. 

Intressant.

Stulen bloggvägg:

Mer paranoia, kontroll, statlig omtänksamhet, spioneri, tokigheter och övervakning:

Oscar Fredriksson, Kildén & Åsman, Norah, Lindbäck, Beelzebjörn, Röda Malmö, Svensson, Scabbe, Mårtensson, Mary, Emma, Drottningsylt, Gajditza, Cornucopia, Hyenan, Blaufish, Farmor Gun, Gun igen, Pophöger, Upphovsträtan, Magnihasa, Gajditza no 2, Kommisarna, MEP-Chrille, Blogge, Carl, Fruntimmer, Gun 3, Calandrella, MaryX2, Jonas Sjöstedt, Scabbe reprise, Calandrella igen, Nemokrati, Ännu mera Gun, ConnyT, Moberg, Klamberg, Fröjdhpunktse, Falkis, Fp Nkpg, Skatan, Gullbergiana, Eko, Attila, Mad World, Gothbarbie, Rejdnell, Funklib, Regebro, HAX, OlofB, Beelzebjörn, LE, Kulturbloggen,

 

Det svenska datalagringsförslaget enligt Ask (M)

Nu har justitieminister Beatrice Ask (M), lagt lagremissen [pdf] om datalagring. Vad hon kanske inte riktigt är medveten om är att Sabine Leutheusser-Schnarrenberger, den tyske justitieministern inte är lika upphetsad över masslagring av personuppgifter.

"German Minister of Justice Sabine Leutheusser-Schnarrenberger has informed us this week that she supports our position that if the EU Commission wants to uphold the policy of mandatory retention of all call records ("data retention") at all, the EU must at least leave it to national parliaments and constitutional courts to decide whether they wish to implement this policy or not."

Det framförs mer kritik mot förslaget i [DN]. Det är IT-Branschen som kritiserar bland annat, de kostnader som regeringen presenterar (200 miljoner). En grovt underskattad ekonomisk bedömning, enligt IT-Branschens bedömare. Vilka som komer att få betala vad det kostar, blir givetvis vi kunder. Det är vi som som betalar priset för datalagring, då inte enbart i kronor och ören. Vi betalar med vår personliga integritet, det i en aldrig tidigare skådad omfattning och tetaljrikedom. Det är mycket som kan utläsas när vi kommuniserar och med vem, kanske betydligt mer än själva innehållet i ett meddelande. Det är av den anledningen som det i EU-konvensionen (artikel 8), hänvisas till att både innehållet och kommunikationen är lika skyddsvärda. De rena mängderna av information, blir i sig till ett problem att hantera. Vem som ska ha tillgång och till vad, det hela ska trotts allt administreras. Det är dessutom en mycket atraktiv information, att kunna lägga beslag på. Vilket i sig är en stor risk med masslagring av en så pass känslig information, som den över hur vi kommuniserar och med vilka. Lagringen är även i sig en direkt åsiktsregistrering, något annat kan det inte vara.

Possitionering av hur vi rör oss i samhället är även det känsligt, när det tillåter en total spårbarhet. Kopplar vi ihop samtlig information om rörelser och med vilka vi kommuniserar med, blir det till en total kontroll av var och en av oss alltid. Att alltid vara övervakad och spårbar, det lär sätta sina spår. Ingen av oss har rent mjöl i påsen, det är rena fantasier från foliehattar när detta påstås från dom. Det är farligt för oss personligen, när sådan information om oss alla masslagras och samkörs. Vilket är en av tankegångarna bakom direktivet och den svenska anpassningen, annars är den till ingen nytta. Missförstånd och felaktigheter kan defakto uppstå, när informationen ska hanteras. Det såg vi direkt i samband med Göteborstillslaget hos en helt oskyldig familj, det var enbart början. Vi kommer med stor sannolikhet, att få se fler av sådana misstag begås. Varje så kallad postiv "hit", måste noga kontrolleras och utredas. Det för att säkerställa, om den är sann eller falsk. Det kostar både tid och resurser. Det är tid och resurser som måste tas från något annat, både personella som monetära. Personal som behövs bättre med att utreda annat, än sanna eller falska hits.

Det är fortfarande helt oklart, varför vi ens ska ha den lagen. Nyttan med den är att betrakta som obefintlig, trotts att regeringen anser att det är till för att skydda oss mot terrorister och grova kriminella. Talar absolut inget för att det stämmer med sanningen. Sanningen är den: att det inte finns tillförlitliga bevis för att datalagring i praktiken överhuvudtaget fungerar, utefter det angivna syftet. Fakta från bland annat Tyskland, säger det rakt motsatta. Den nya lagen är således basserad på en ren tro utan vetskap, en religiös åskådning i svensk lag. Faktalösheten bakom lagen medför en ren rättsotrygghet när den inte fyller sin funktion, med påvisbara fakta om effektivitet bakom sig. Det var av den anledningen kommissionen sköt upp utvärderingen av direktivet till mars 2011, när ingen nation har inkommit med fakta om direktivets effektivitet vid brottsbekämpning, eller i att förhindra terrorism.

Att anta lagar utan faktagrund, är inte något vi ska satsa på. Rättsosäkerhet och rättslöshet i lagens spår, är något vi kommer att få vänja oss vid. Fler tillslag som det i Göteborg, när grova misstag begås i brist på rellevans och korrekt information. Tillslag när bristfällig information används, ovesäntliga kopplingar mellan personer tolkas som starka kontakter och det motsatta. Starka kopplingar tolkas som svaga, när de inte sker tillräkligt ofta kanske? Allt i ett enda sammelsurium, hos den utredande myndigheten. Massövervakning fungerar inte, när det blir för mycket ospecifik information. Den rellevanta döljer sig i gröten av den fullkomligt irrellevanta, det erkände GD Invar Åkesson (FRA) under ett seminarium 2008. FRA borde veta vad de talar om och det gör de också, där är de i samstämmighet med internationell expertis på området.

Hur ska vi då ställa oss, till den nya lagen? Finns inte så mycket annat att säga, än att det är ytterligare en miss och felbedömning av regeringen och av Beatrice Ask som justitieminister i synnerhet. Det gjorde hon även 2009, då i samband med Stockholmsprogrammet. Där påstod hon sig inte känna till dokumet om datalagringsdirektivet, som hon personligen bevisligen skrivit under. Så hur kan vi lita till vad en sådan klantig och okunnig mister, tar sig för och säger? Det kan vi inte göra och det stämmer in med vad en anonym sade vid ett tillfälle. Beatrice Ask är en av sveriges genom tiderna, absolut sämste justitieminister. Tant Gredelin ett träffande öknamn, på vår justieminister. fast nu är jag elak, mot Elsa Beskows Tant Gredelin och de ska inte sammanblandas. Olikfärgade brev till misstänkta eller datalagringen, är i sanningen samma andas barn.

Intressant.

Amanda Brihed, Niklas Starow, Jan Rejdnell, Farmorgun, Torbjörn Jerlerup, Henry Rouhivuori.