torsdag 11 augusti 2011

Brittiske premiärministern skapar en ny obehaglig praxis

Visserligen är den typen av uttalanden som Cameron gör, ingen nyhet i sig. I diktatorstyrda länder vill säga. Det är starka ord i parlamentet. Ord och meningar, där militär ska sättas in mot de egna medborgarna, internet och sociala media ska övervakas. Utifall, om det blir oroligheter som de sociala oroligheter som  har visat sig på den senaste tiden, ska det kunna gå att stänga av inom det området. Det är inte en fråga om att lösa de bakomliggande problem, som utgör den underliggande orsakerna. Det är de underliggande mycket svåra sociala problemställningarna, vilket Cameron helt och totalt vägrar att adressera. Siffror och statistiken finns, de finns öppet tillgängliga och visar klart och tydligt hur det egentligen står till.

London riot locations mapped over deprivation index

Det är ett "deprivation index". Det förklarar de bakomliggande förhållanden, förhållanden mellan rika och fattiga områden. Det är i de fattiga (röda), de områden där allt saknas och är utsatta för sociala nedskärningar som är värst drabbade av oroligheterna, inte i de rika och välmående (blå).

Vad den brittiske premiärministern Cameron talar om, är att betrakta som något oerhört ur en demokratisk mening för "vem behöver rättigheter när London brinner?". Lag och rätt ska sättas ur spel, alla ska hamna under övervakning. Ingen misstanke om brott ska föreligga, alla blir till presumtiva brottslingar. Riskerna är synnerligen stora och kunskapen om dessa risker synes vara försumbara, hos de som kallar sig för ledare. Bara tanken på att stänga ner internet och mobiltelefonnätet i en krissituation hissnar, det påminner mer om vad som utspelats i Egypten, Syrien, Bahrein eller i Libyen. Den arabiska våren, jasminerevolutionen hade sina startskott ur sådana beslut. Då ansågs det vara bra och positivt, riktigt demokratiskt. Nu ses det inte med blida ögon från de styrandes håll, de ser det som antidemokratiskt och som ett hot. Den mänskliga kommunikationen, blir till ett hot mot en rådande politik. Den politik som varit en bidragande orsak till det underliggande och utlösande revolterna. Det är politiken som ska skyddas, inte personer och deras omgivning (SvT-Debatt).

"I London har det i över ett halvår varit protest efter protest på grund av statens nedskärningar, höjda avgifter för studenter, mot arbetslöshet och fattigdom."

Det ska bli brottsligt med kommunikation, makthavarna och deras politik blir viktigare än befolkningen och deras behov. Det är inte tillfälliga politiska vindar som ska räknas. Det är befolkningen, deras behov som ska räknas.

Intressant.