Ett nytt och intressant koncept för boklansering, är det som de Libris arrangerade på Tullhus 3, i Stockholm. Först ut var Johan Norberg med lanseringen av hans nya bok; Hjärnrevolutionen – Varför din intelligens påverkar allt du gör och allt du gör påverkar din intelligens (Natur och Kultur).
Johan Norberg tar upp det nya konceptet med den plastiska hjärnan, som har vuxit fram under ett anta år. Det stämmer inte riktigt med den gamla typen av tänkande runt hjärnan och hur den fungerar, med den äldre statiska modellen som är mer lik och influerad av ett mer ålderdomligt tänkande från industrialismen. Med det mekaniska tankesätt som växte fram under den industriella revolutionen, men som nu kolliderar med den vetenskapliga utvecklingen och den moderna forskning runt hjärnan. Det är ett nytt och farscinerande nytänkande som råder runt den mänskliga hjärnan, hur den ser ut, fungerar och är i ständig utveckling. Ständigt omformas och söker nya kontakter i det nätverk av neuron och synapser som den egentligen utgör, enligt den moderna forskningen.
Allt om ingenting, Jens Odsvall
torsdagen den 16:e maj 2013
lördagen den 27:e april 2013
Den systemiska diskrimineringen i samhället ser ut så här
Det är Blondinbella som ryter till, om det nya omklädningsrummet på Södra Latin.
Det är inte ett försenat aprillskämt som man skulle kunna tro, det är så här den systemiska diskrimineringen i samhället faktiskt ser ut. Det kan för många vara svårt att förstå och inse vidden av den systemiska diskriminering, som fortfarande föreligger i dagens svenska samhälle. Men nu blir den uppenbar i och med Isabella Löwengrips bloggost och får därmed stå som ett exempel på den oförståelse som föreligger, trotts att vi svenskar anser oss vara fria från sådant. Det är något vilket jag har tagit upp ett par gånger tidigare, som här på Newsmill om Sverige Demokraterna. Det är vår synnerligen solkiga historik, som gör det möjligt och som fortfarande gör sig påmint.
Det är egentligen inget udda eller konstigt med olika omklädningsrum, det finns för pojkar och det finns för flickor. Samt även för de vilka inte passar in i den binära normen, vilket är det som föranleder denna skylt från Kanada. Det är den genomgående diskriminering i samhället, en systemisk sådan helt i paritet med det rena Apartheitsystem som fortfarande råder mot HBTQ-personer i Sverige idag. Det är ett oförstående blogginlägg Isabella- "Blondinbella" -Löwengrip, har uppe och det har konsekvenser när hen har ett stort antal läsare. Det är inte enbart ett fånigt och oinsatt inlägg, hen borde verkligen lägga sig vinn om att få till det rätt och med en rättvis kritik, som inte förnedrar de vilka hen pekar ut. Det finns ingen anledning till ett sådant förhållningssätt, annat än i ljuset av att det är till för att skada och av en ren okunskap över det faktiska läget. Att personer fortfarande drabbas av det oförstående samhället, det är ett måste att inse det innan man som Blondin Bruttan gör och öppnar för mer av just detta oförstående.
Det är klart att ballhet och inskränkthet måste komma i första rummet, det tillhör liksom det själva ramverket runt Blondin Bruttan. Så mycket annat går inte att uttyda ur bloggen, annat än ren billighet. Det är billigt med den typen av ordalydelser:
"Hur långt ska vi dra det? Ska vi lägga till en toalett också på offentliga platser för de som inte är en man eller en kvinna?"
Isabella missar hela poängen, det är inte för inte som hela debatten ser ut som den gör och har gjort under några år nu. Tydligen rätt långt utanför och ovanför hens horizont. Det råder ett stort allvar bakom det nya omklädningsrummet på Södra latin, där det finns klara och uppenbara anledningar. Det är en uppenbar risk för hatbrott just mot HBTQ-personer och i synnerhet mot de med oklar eller annan könsidentitet än den uppenbara biologiska. Fast det finns även just en sådan biologisk oklarhet, det gäller intersexuella i högsta grad. Vad Isabella Löwengrip gör det är att hitta på ett problem, där det egentligen inte finns ett sådant. Problemet är inte ett nytt omklädnigsrum för HBTQ-personer, det ligger i hens egen attityd till människor och till de mänskliga rättigheterna.
Till och med i den nya lagstiftningen, där lagkravet på en permanent sterilitet för transpersoner nu ska tas bort finns diskrimineringen kvar. Skrev en analys om detta och den nya lagstiftningen tidigare i år:
Det är inte ett försenat aprillskämt som man skulle kunna tro, det är så här den systemiska diskrimineringen i samhället faktiskt ser ut. Det kan för många vara svårt att förstå och inse vidden av den systemiska diskriminering, som fortfarande föreligger i dagens svenska samhälle. Men nu blir den uppenbar i och med Isabella Löwengrips bloggost och får därmed stå som ett exempel på den oförståelse som föreligger, trotts att vi svenskar anser oss vara fria från sådant. Det är något vilket jag har tagit upp ett par gånger tidigare, som här på Newsmill om Sverige Demokraterna. Det är vår synnerligen solkiga historik, som gör det möjligt och som fortfarande gör sig påmint.
Det är egentligen inget udda eller konstigt med olika omklädningsrum, det finns för pojkar och det finns för flickor. Samt även för de vilka inte passar in i den binära normen, vilket är det som föranleder denna skylt från Kanada. Det är den genomgående diskriminering i samhället, en systemisk sådan helt i paritet med det rena Apartheitsystem som fortfarande råder mot HBTQ-personer i Sverige idag. Det är ett oförstående blogginlägg Isabella- "Blondinbella" -Löwengrip, har uppe och det har konsekvenser när hen har ett stort antal läsare. Det är inte enbart ett fånigt och oinsatt inlägg, hen borde verkligen lägga sig vinn om att få till det rätt och med en rättvis kritik, som inte förnedrar de vilka hen pekar ut. Det finns ingen anledning till ett sådant förhållningssätt, annat än i ljuset av att det är till för att skada och av en ren okunskap över det faktiska läget. Att personer fortfarande drabbas av det oförstående samhället, det är ett måste att inse det innan man som Blondin Bruttan gör och öppnar för mer av just detta oförstående.
Det är klart att ballhet och inskränkthet måste komma i första rummet, det tillhör liksom det själva ramverket runt Blondin Bruttan. Så mycket annat går inte att uttyda ur bloggen, annat än ren billighet. Det är billigt med den typen av ordalydelser:
"Hur långt ska vi dra det? Ska vi lägga till en toalett också på offentliga platser för de som inte är en man eller en kvinna?"
Isabella missar hela poängen, det är inte för inte som hela debatten ser ut som den gör och har gjort under några år nu. Tydligen rätt långt utanför och ovanför hens horizont. Det råder ett stort allvar bakom det nya omklädningsrummet på Södra latin, där det finns klara och uppenbara anledningar. Det är en uppenbar risk för hatbrott just mot HBTQ-personer och i synnerhet mot de med oklar eller annan könsidentitet än den uppenbara biologiska. Fast det finns även just en sådan biologisk oklarhet, det gäller intersexuella i högsta grad. Vad Isabella Löwengrip gör det är att hitta på ett problem, där det egentligen inte finns ett sådant. Problemet är inte ett nytt omklädnigsrum för HBTQ-personer, det ligger i hens egen attityd till människor och till de mänskliga rättigheterna.
Till och med i den nya lagstiftningen, där lagkravet på en permanent sterilitet för transpersoner nu ska tas bort finns diskrimineringen kvar. Skrev en analys om detta och den nya lagstiftningen tidigare i år:
lördagen den 30:e mars 2013
Det rasistiska folkhemmet
Kan säga
på det här viset efter att ha läst Jasenco Selimovics artikel i DN, det är Jasencos svar till Jonas Hassen Khemiri
om den svenska rasismen
under den
pågående polisaktionerna mot papperslösa. Det är under det så kallade
Revaprojektet där den ordinarie polisen och gränspolisen med nödvändighet
använder sig av rasprofilering för att fånga papperslösa i
Stockholms tunnelbana, vilket är en metod som vida har uppmärksammats och som även används på andra orter runt om i Sverige.
Med erfarenhet och kunskap av rasism, intolerans och diskriminering i
det svenska samhället samt inom Europa. Från den svenska stormaktstiden på 1600-talet, när eugeniken
grundlades som en filosofi och
framåt. Hur det har sett ut genom tiderna och där det till vissa delar fortfarande ser
ut på ett sådant vis,
när vi vägrar att se hur samhället i praktiken är uppbyggt och fungerar. Utan
att vi för ett endaste ögonblick stannar upp och reflekterar över
detta skamlösa förhållande,
när det i verkligheten är
en ren diskrimineringen
som egentligen sker och det obemärkt av oss. När vi är både blinda och
döva för den, när vi inte ser den faktiska systemiska rasismen och intoleransen i samhället
som sådan den är. Det blir till ett
stort problem för de vilka det angår, när vi inte ens
vill se och erkänna att den
överhuvudtaget finns.
För det är ju sådant vi inte kan göra, vi är ju folkhemssvenskar
och bortom allt sådant, eller
hur?
Göran Rosenberg; Sweden: the reluctant nation
"There was already a name for this society, folkhemmet,
or People’s Home, with apparent association to the more
ominously sounding German Volksgemeinschaft. The
term was originally coined by the Swedish nationalist
and conservative politician Rudolf Kjellén in the early
1900s. He also coined the even more ominous term
National Socialism (well before it was appropriated by
a certain German Party), by which he denoted the idea
of a cohesive community based on common national and
ethnic roots."
Rent
systemiskt ser vi som enskilda personer och individer inom det
svenska folkhemmet, inte på sakfrågan som om det vore något egentligt och ett grundläggande fel på
vårt system och på vårt
samhällsideal,
när det i stora drag inte
drabbar valmanskåren
och därmed förblir problemet osynligt.
Det är i och för sig den egentliga grundbulten i det svenska folkhemmet, det är att valmanskåren ska förbli omedveten om vad som egentligen pågår, att förbli isolerade från vissa delar som de inte ska se, ta till sig och ska bry sig om. Allt i en övertygelse om att det är runt dom samhället cirkulerar, deras normer och institutioner. Vi ser det inte som en faktiskt rasism, diskriminering och som ett svenskt apartheitsystem när de vilka tillhör statsnormen, de ska normalt sätt aldrig stifta dess bekantskap som en del av samhället. Vi ser inte på detta som något riktigt problem när vi helt och fullt inte ser och inser behovet av de fulla mänskliga rättigheterna för migranter, asylsökande, bögar, flator och transpersoner, vi har ju det riktigt bra i alla fall. De är ju egentligen inte en del av vårt samhälle; "de är sådana där, sådana där andra du vet och inte riktigt som vi andra, som vi riktiga personer" Vi kan egentligen aldrig diskriminera, när de aldrig har tillhört vårt samhälle och ingår därför inte och ryms inte inom vårt svenska folkhem och det svenska idealet. Fast när vi gjorde det (diskriminerade), var det förmodligen så marginellt att det egentligen inte spelade någon större roll och kanske inte ens var olagligt. urplay:
De vilka är i en sådan position i livet, att de råkar illa ut. De är en lätt match när de har svårt att stå upp och kämpa emot, när deras öde inte angår de vilka har det bättre. De vilka fick ett par hundringar extra i plånboken när de röstade fram en sådan politik, det är valmanskåren. De som röstade var många nog för att sätta den politiska agendan och de ser inte vad som händer, det är vad som är det riktigt tragiska när historien åter går igen och vi har alla sett det inträffa förut.
Det är i och för sig den egentliga grundbulten i det svenska folkhemmet, det är att valmanskåren ska förbli omedveten om vad som egentligen pågår, att förbli isolerade från vissa delar som de inte ska se, ta till sig och ska bry sig om. Allt i en övertygelse om att det är runt dom samhället cirkulerar, deras normer och institutioner. Vi ser det inte som en faktiskt rasism, diskriminering och som ett svenskt apartheitsystem när de vilka tillhör statsnormen, de ska normalt sätt aldrig stifta dess bekantskap som en del av samhället. Vi ser inte på detta som något riktigt problem när vi helt och fullt inte ser och inser behovet av de fulla mänskliga rättigheterna för migranter, asylsökande, bögar, flator och transpersoner, vi har ju det riktigt bra i alla fall. De är ju egentligen inte en del av vårt samhälle; "de är sådana där, sådana där andra du vet och inte riktigt som vi andra, som vi riktiga personer" Vi kan egentligen aldrig diskriminera, när de aldrig har tillhört vårt samhälle och ingår därför inte och ryms inte inom vårt svenska folkhem och det svenska idealet. Fast när vi gjorde det (diskriminerade), var det förmodligen så marginellt att det egentligen inte spelade någon större roll och kanske inte ens var olagligt. urplay:
"Kitimbwa Sabuni, talesman för och samordnare på Afrosvenskarnas riksförbund, menar att Sverige inte lever upp till sina löften gentemot FN gällande fulla medborgerliga rättigheter för människor av afrikanskt ursprung. Några svenska lands- eller livslögner, som den att Sverige inte tagit del i slavhandeln, belyses också."
För de
som inte vet och är medvetna om detta förhållande, var det
fortfarande lagligt med tvångssterilisering av både Romer och Samer fram till 1976, då
detta förfarande blev olagligt.
Nu i år
den 1 Juli 2013, blir det olagligt med kravet på tvångssterilisering av
transpersoner, efter en dom i Stockholms kammarrätt och därmed aktualiserades även ett
nytt lagförslag när domslutet inte överklagades av Socialstyrerlsen. En ny
lag där Sverige förhoppningsvis inte bryter mot de mänskliga
rättigheterna, i det här fallet mot transpersoner när de är just riktiga människor
med fulla mänskliga rättigheter. Eller det borde egentligen vara så,
men den nya kommande lagen diskriminerar fortsättningsvis den
gruppen, när det trotts utredningen från Socialstyrelsen och det skulle ha utretts i det lagförslag som lades fram har detta inte utförts [Rod].
"Det
gäller alltså inte förslaget i sig om att stryka
steriliseringskravet, utan att de rättsliga konsekvenserna inte alls
har blivit utredda – vilket utlovades. I stället skriver
regeringen i det lagförslag som har lämnats till Lagrådet att
eventuella rättsliga svårigheter ska utredas under året, det vill
säga i efterhand."
Det var
alltså Göran Hägglund (Kd) som socialminister och Fredrick
Reinfeldt (M) som statsminister vilka står som undertecknare till lagförslaget, efter en förlaga från en av Socialstyrelsen utförd utredning
från 2010.
Skrev om Sverigedemokraterna på Newsmill för ett tag sedan och beskrev då
förhållandet över det svenska folkhemsidealet och hur den
utvecklingen gynnar Sverigdemokraterna, hur den svenska
samhällsmodellen för en praktisk diskriminering utvecklades och växte fram. Det är eugeniken- eller
hur man upprätthåller en ren folkstam, ett vi och dom samhälle.
Det var den ideologin från 1600-talet som kom att bilda basen i det svenska folkhemmet och som vår nations statsideologi från 1930-talet och framåt, ända till i
dag och fortlöpande för hur lång tid framåt? Rationalisering, historierevision av
historiska fakta och exceptionalism, gör att vi föredrar att
förneka, sopa det hela under mattan och inte tar tag i de riktiga
och bakomliggande mycket svåra faktorerna. Vi tar egentligen inte
tag i detta på ett sätt som vi borde göra, som det nuvarande mycket svåra samhällspolitiska
problem det är. När det rent praktiskt innebär en strukturell förändring, som vi
inte är bekväma med att genomföra. Det föreligger inga direkta
politiskt motiv vilka är starkt nog för att driva igenom ett riktigt
förhållandesätt, till de mänskliga rättigheterna och få dessa att fungera. Det är vad Jasenkos
artikel egentligen återspeglar. Det är ett stort motstånd mot
förändring som föreligger inom den politiska sfären, med
den rådande Alliansen i täten. Det är vad Billström och Ask har lärt oss, det är skillnad på vi och dom. Det är skillnad på blå ögon
och på bruna, det är skillnad på en vit hy och en mörk sådan.
Det är skillnad på en Ali och en Sven, det är skillnad på
Rinkeby, Kista och Täby kyrkby. Det är skillnad på folk och folk.
Nu vet alla att vi kan göra skillnad på vi och dom, dom där andra.
Behrang Behdjou:
”Jag
blir förstås stoppad, helt utan anledning, och får blåsa –
självklart är jag nykter.
”Vi
såg att bilen var från Kista”, säger polismannen vid min
nedvevade ruta och jag undrar varför han vill berätta det.
”Får
bilar från Kista inte vara i Täby?” frågar jag och han tittar på
mig som om han i den sekunden inser att bevekelsegrunden är
idiotisk.
”Jo,
men man vet aldrig. Det har varit mycket”, svarar han och jag får
aldrig veta vad det har varit mycket av. Bilar som går över
gränsen? Bilar som framförs av människor?
På vägen
hem är jag glad att det var jag som blev stoppad och inte
ytterligare en ung, identitetssökande man med vana av dimtänkta
myndighetspersoner. Sedan åker jag skidor i Flottsbro hela dagen.”
Det här säger
någonting om vår samtid och om Sverige, men är vi villiga att ta
den striden och ändra på oss själva, vågar vi stå upp för ett
bättre samhälle. Ett samhälle för alla och inte för somliga.
Vågar vi stå upp och säga nej till ett samhälle, där vissa är
mer demokratiska och mer jämlika än andra? För vem ska samhället egentligen vara till för? Dig eller mig?
[Arbetaren] [Flyktingbloggen] [Tidningen Liljeholmen/Älvsjö] [DN] [SvT] [Sydsvenskan] [Dagens Arena] [Expressen] [Hälsingen]
[Arbetaren] [Flyktingbloggen] [Tidningen Liljeholmen/Älvsjö] [DN] [SvT] [Sydsvenskan] [Dagens Arena] [Expressen] [Hälsingen]
söndagen den 24:e mars 2013
Den svenska migrationspolitiken
Undrar verkligen vad som påkommer Expressen, att publicera en text om migrationspolitiken som de gör. Den faktiska politiken är en helt annan än den Anna Dahlberg beskriver i tidningen. Det är ett påstående om den svenska migrationspolitiken där den går i den diametralt motsatt riktningen, till vad FN och UNHCR med flera som Amnesty säger att vi faktiskt bedriver:
Vad som framstår som en liberal svensk och europeisk flyktingpolitik i expressenartikeln, kan inte tas på ett riktigt allvar.
Det är Statistiska Centralbyrån (SCB) som presenterar siffror över den totala invandringen och utvandringen till Sverige, allt detta på Migrationsverkets hemsida.
”FN:s flyktingkommissariat UNHCR brukar framhålla Sverige som ett föregångsland i flyktingfrågor. Men på senare år har Sverige vid ett antal tillfällen fått kritik från både FN, Amnesty International och andra organisationer för en inhuman behandling av asylsökande (person som själv söker sig till ett annat land och uppger att man är i behov av skydd). ”
Vad Expressen missat, det är att internet finns och andra nyhetsmedia. Förutom att det inte är något nytt, för detta tog vi upp i samband med Stockholmsprogrammet 2009. Det var vad vi beskrev som den utveckling som stod för dörren, där både Ask och Billström skrev under på detta i migrationsfrågan. Det är lika sant idag som när delar nu är realiserade i ett praktiskt handlande, inte minst av just Frontex. Frontex är den europeiska paramilitära organisation, som ska leda hela projektet. Det är även den organisation som utbildar svensk polis och gränspolis på detta område, så blir då någon förvånad över hur Reva har kommit att fungera fungerar?
”Frontex, the pan-European border agency based in Warsaw, is mandated to co-ordinate member state border police patrols on Europe's external frontiers.
But its executive director, Ilkka Laitinen, told EUobserver the agency is looking to expand its surveillance operations beyond the EU to develop a so-called "common pre-frontier intelligence picture [CPIP].”
Satellite image of Libya - Frontex wants to look beyond EU borders
to spot migrants (Photo: nasa.org)
Här måste det granskas vad som ligger bakom, troligen är det den senaste tidens stormar runt Billström migrationsministern och Ask justitieministern, bägge Moderater. Här för Moderaterna uppenbarligen en helt annan politik än den Fredrik Reinfeldt påstår skulle gälla i hans regim, en helt annan politik än den liberala migrationspolitik han beskriver i sin politiska tappning och version och så får det givetvis inte vara. När detta inte stämmer med verkligheten, måste det till lite historierevision och ändra på detta faktum. Så som det beskrivs av Aftonbladet:
”I hans arbetsbeskrivning verkar ju ingå att då och då vinka lite lagom till de främlingsfientliga väljare som Sverigedemokraterna pekat ut – och till den interna opinion av moderata kommunpolitiker som de senaste månaderna luftat sitt missnöje med alltför många och dyra invandrare.
När Billström 2007 presenterade regeringens inskränkningar av anhöriginvandringen, det så kallade försörjningskravet, så skedde det i Landskrona, då Sverigedemokraternas starkaste fäste. Signalen kunde knappast misstolkas: Moderaterna utmanade SD på deras egen planhalva.”
För så här får det ju givetvis inte vara, därför måste sanningen stöpas om. Även om Migrationsverket själva har en helt annan statistik:
Befolkningstatistik tas fram av SCB
Det är Statistiska Centralbyrån (SCB) som presenterar siffror över den totala invandringen och utvandringen till Sverige, allt detta på Migrationsverkets hemsida.

Totalt invandrade 103 059 personer under 2012, varav 20 462 svenskar. Källa SCB

Totalt utvandrade 51 747
personer under 2012, 38 procent av dem var svenska medborgare. De mest
populära utvandringsländerna bland de svenskfödda var till nordiska och
engelskspråkiga länder.Källa SCB

Visst finns det svåra överväganden i migrationspolitiken. Men meningen:
”Med en migration på runt 100 000 människor om året - räcker välfärdens resurser till det?”
Den meningen är fullständigt vilseledande och påminner i stort, om inte så i det hela om Sverigedemokraternas politik [Newsmill]. Av de drygt 100 000 som kommer är en stor majoritet studerande, EU-medborgare, arbetskraftsinvandrare eller anhöriga till folk som har jobb och försörjer sin familj. Den siffran och "välfärdsstatens resurser" har inget i samma mening att göra.
Den politik vi nu ser växa fram, påminner mer om den som så sakteliga växte fram under mellankrigstiden. Det som växte fram under 1920-30-talet, inte minst på det sätt som politiken beskrivs av Göran Rosenberg i essän: "Sweden: The Reluctant Nation". Den ser helt klart ut att få en ny gryning, när densamma politik åter sprids. Inte enbart inom Europa, men även på nytt här hemma. Det är en politik som åter legaliseras av hur den rådande politiken bedrivs av Alliansen, där den rätt uppenbart nu drivs både av Tobias Billström som av Beatrice Ask.
onsdagen den 9:e januari 2013
Statsmakten vill oss inte illa?
Visst är det fantastiskt när det i Kina behövs anonymitet för att kunna kommunicera säkert via internet, för att kunna protestera säkert mot statsmakten och mot vad statsmakten gör. Vilket företrädarna för staten givetvis inte gillar, men här hemma ska vi inte vara anonyma när vi kommunicerar via internet. När bland annat staten vill ha full kontroll över vem du är, vilka åsikter du har och vilka du kommunicerar med. I det läget strejkar kinesiska journalister och tar risker vi inte behöver ta här hemma, vad gör vi över vår situation? Absolut ingenting, trotts att situationen i princip är densamma. Skillnaden ligger enbart i att vår statsmakt nöjer sig med att lagra oss, utifall att....
Det finns de länder inom Eropa där det idag är en reallitet, statsmakten gör vad den inte borde göra. Statsmakten skaffade sig först kontroll över internetanslutningar och vem som kommunicerar med vem, helt enligt nationell lag och direktiv från EU. På detsamma sätt som vår egen stasmakt har gjort nu och fortsätter att utöka den makten, när den anser sig behöva det utifall att. Men hur gick det i det där andra landet? Det gick inget vidare, det var vårat grannland och tillika medlem i den europeiska unionen, Polen [Panoptykon].
Om nu någon skulle undra, så var detta en av de saker som fick FRA-lagen och hela det lagpaketet att ta fart under 2008. Det fortsatte under 2009 med Stockholmsprogrammet och senare datalagringsdirektivet, [NR-bloggen] som nu är infört i svensk lag och Polisen får tillgång till FRA:s så kallade "shop". Det kommer mer som en följd av alla dessa lagar och avtal, när cc-tv även ska kopplas till drönare. Drönare som skall bevaka våra gränser och städer och där de i ett senare skede ska erhålla en beväpning. Dessa beväpnade drönare ska även användas i och för en urban stadsmiljö. Drönare kommer även att bli uppdaterade med sådant som rörelseigenkänning och ansiktigenkänningssystem (Facewatch). Är det inte mer än hög tid för oss alla, inklusive politiker och folkvalda att tänka om?
Det finns de länder inom Eropa där det idag är en reallitet, statsmakten gör vad den inte borde göra. Statsmakten skaffade sig först kontroll över internetanslutningar och vem som kommunicerar med vem, helt enligt nationell lag och direktiv från EU. På detsamma sätt som vår egen stasmakt har gjort nu och fortsätter att utöka den makten, när den anser sig behöva det utifall att. Men hur gick det i det där andra landet? Det gick inget vidare, det var vårat grannland och tillika medlem i den europeiska unionen, Polen [Panoptykon].
Just last year the courts, public prosecutor's office, the police and other authorities used data concerning our electronic communication exactly 1 856 888 times. It is almost half a million times more than in 2010 and 800 000 times more than in 2009. Back then the Polish public was enraged by the news of ''million billings'' that positioned Poland at the very top of the list of European countries interfering with the privacy of its citizens. In 2010 the number of requests sent to various service providers increased by one third and amounted to 1 382 521. The latest collection of data on this subject proves to be even more disturbing. It is yet another argument for the change of the policy granting authorities free access to our telecommunications data.Det finns mer om den polska situationen, vilket jag skrev om på NewRenaissansece blogg: "Independent journalist badly beaten in Belarus"
Key Polish daily newspaper – Gazeta Wyborcza – discovered in OctoberDet är vårt att säga något verkligen bra, det går enbart att förundras över hur diskussioner och debatter helt saknar en offentlig form här i Sverige. Inte förrens nu börjar en del att ta upp vad vi diskuterade för några år sedan, Aktuellt tog upp frågan om cc-tv och övervakning i kvällens program (2013-01-08). Inget av vad som rapporterades och diskuterades var några egentliga nyheter, i det närmsta av karaktären ren skåpmat för de som har varit någorlunda uppmärksamma på området sedan några år tillbaka.
2010 that at least 10 influential journalists were subjected to
on-going surveillance in the years 2005-2007, i.e. at the time when
conservative, right wing party ruled in Poland (PiS). The police and
two major intelligence agencies, namely Central Anticorruption Bureau
and Internal Security Agency, requested the data retained by telecom
operators (traffic and subscribers data) in order to reveal their
journalistic sources. Data was accessed by the police and secret
services without any judicial control and beyond any legitimate
procedure, i.e. not in relation to any pending criminal case. In this
context it is clear that the use of traffic and subscribers data was
not legitimate and constituted an outrageous example of data mining as
well as the breach of journalistic secrecy.
As a result of these actions, police and secret services were able to
trace back journalistic sources.
Om nu någon skulle undra, så var detta en av de saker som fick FRA-lagen och hela det lagpaketet att ta fart under 2008. Det fortsatte under 2009 med Stockholmsprogrammet och senare datalagringsdirektivet, [NR-bloggen] som nu är infört i svensk lag och Polisen får tillgång till FRA:s så kallade "shop". Det kommer mer som en följd av alla dessa lagar och avtal, när cc-tv även ska kopplas till drönare. Drönare som skall bevaka våra gränser och städer och där de i ett senare skede ska erhålla en beväpning. Dessa beväpnade drönare ska även användas i och för en urban stadsmiljö. Drönare kommer även att bli uppdaterade med sådant som rörelseigenkänning och ansiktigenkänningssystem (Facewatch). Är det inte mer än hög tid för oss alla, inklusive politiker och folkvalda att tänka om?
EU Member States' police forces have reinforced their cooperation on technological research and development, with current "priority areas" including video surveillance automatically cross-referenced with database searches; new systems for covert listening; research into open source and instrumentation signals intelligence (OSINT and ISINT); and even, through "physical or electronic means", the ability to stop vehicles remotely or to "prevent a stationary vehicle from moving".Drones are coming to America to a police department near you:
torsdagen den 20:e december 2012
Trakasserier via internet i Göteborg
Hur farligt är egentligen det som inträffat i Göteborg? Givetvis är det alltid allvarligt när personer drabbas av trakasserier och skitsnack, att hängas ut med bild och text är en allvarlig kränkning av de personer som blir uthängda. Men det sker lika allvarliga trakasserier i det verkliga livet, eller köttlivet som det också kallas. Det är givetvis ingen ursäkt för vad de personerna har gjort, men det måste sättas in i sitt rätta sammanhang. Ta exempevis detta reportage från Aftonbladet, blir den incidenten mindre betydelsefull för att det inte var via kablar och datorer? Givetvis inte, när det är mer än riktigt otäckt och brutalt.
Våld och trakasserier är ingen ovanlig företeelse, det sker konstant och är en avart av mänsklig interaktion. Vi måste göra allt vad vi kan för att förhindra att sker, men utan att skylla på fel media och av felaktig anledning. Det är vi människor som utför handligarna, inte kablar, modem och datorer. Det är ett socialt problem med ursprung i hur vi behandlar och behandlas av vår omgivning. Det sker inte utan orsak, det är denna orsak vi måste finna på för att lösa problemet. Inte försöka hitta på orsaker, som egentligen inte har med mediat att göra. Här skyller förståsigpåare på anonymiteten på nätet, men det går precis lika bra att vara anonym via ett brev. Anonyma trakasserier och hot mot personer förmedlas även via post och vanliga pappersbrev till våra folkvalda, utan att de skyller på den anonyma postgången, eller telefonbolagen för anonyma telefonsamtal på nätterna. Det är inte något nytillkommet som man skulle kunna tro, Maria beskriver hur det kan se ut och gå till vid en skyddad identitet, som en hårt ansatt person kan erhålla om det skulle behövas "Våldets ansikte… myndigheternas dumhet." Maria och Amanda skriver på svt-debatt [Länk].
Det är inte helt lätt och enkelt för enskilda, när det gällar dessa svåra frågor. Vad man ska och inte ska tro på. Media förmedlar sin bild av vad som inträffar, den bilden som förmedlas behöver på inget sätt vara den sanna bilden. Det måste vi vara vakna och uppmärksamma på, även om det kan te sig vara objektivt och korrekt vid en första anblick. Är man utsatt för trakasserier ska detta anmälas, det är ett måste. Annars kan det vara svårt att rikta uppmärksamheten på vad som verkligen har inträffat och komma åt ett problem. Med [hatbrott] som ett talande exempel. [Aftonbladet]
Våld och trakasserier är ingen ovanlig företeelse, det sker konstant och är en avart av mänsklig interaktion. Vi måste göra allt vad vi kan för att förhindra att sker, men utan att skylla på fel media och av felaktig anledning. Det är vi människor som utför handligarna, inte kablar, modem och datorer. Det är ett socialt problem med ursprung i hur vi behandlar och behandlas av vår omgivning. Det sker inte utan orsak, det är denna orsak vi måste finna på för att lösa problemet. Inte försöka hitta på orsaker, som egentligen inte har med mediat att göra. Här skyller förståsigpåare på anonymiteten på nätet, men det går precis lika bra att vara anonym via ett brev. Anonyma trakasserier och hot mot personer förmedlas även via post och vanliga pappersbrev till våra folkvalda, utan att de skyller på den anonyma postgången, eller telefonbolagen för anonyma telefonsamtal på nätterna. Det är inte något nytillkommet som man skulle kunna tro, Maria beskriver hur det kan se ut och gå till vid en skyddad identitet, som en hårt ansatt person kan erhålla om det skulle behövas "Våldets ansikte… myndigheternas dumhet." Maria och Amanda skriver på svt-debatt [Länk].
"Varje år mördas 15-20 personer som resultat av våld i nära relationer. Hur situationen sedan ser ut för personer som utsätts för sexuellt våld, våld i samkönade relationer eller liknande vågar vi inte ens föreställa oss.Våld och trakasserier sker på många sätt, har många olika ansikten och metoder, även här hängs personer ut öppet för alla att ta del av. Det är i media som de hängs ut till en allmän beskådan, för att roa andra människor. Fast egentligen är det inte speciellt roande när man tänker efter [Second-opinion].
Vilka andra faktorer påverkar huruvida en patient i kris får kompetent vård och ett värdigt mottagande? Cirka hälften av de som drabbats av våld i nära relationer hade tidigare sökt vård i den öppna vården för skador de fått av tidigare misshandelsfall. Dem hade vården kunnat fånga upp där och då. Dem hade vården kunnat erbjuda hjälp. Dem hade vården kunnat rädda".
"Avslöjandet av det mest privata i mitt liv var ett faktum. Jag tvingades kommentera på något jag själv valt att aldrig överhuvudtaget nämna. Nu krävdes svar rörande min transition från man till kvinna. En hemlighet jag inte tänkt mig någonsin skulle bli allmän kännedom. Det resulterade i en förstasida och helsida med ett fokus som var allt annat än det som ursprungligen utlovats. Möjligheten att leva fri från hot och diskriminering var för evigt borta."Här var det media som hängde ut och gottade sig i den personens vånda, en sådan uthängning är svår att undkomma och att bli av med. Det får svåra och långtgående konsekvenser, för de personer som drabbas i sådana fall. Här måste vi även se till hur det offentliga beter sig, när det även där hängs ut uppgifter och lämnas ut olagligt till felaktigt beskådande av alla: [Polisen hängde ut oskyldig med bild i ett halvår] [Nya journalsystemet är en katastrof för integriteten] [Tillsyn – patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 § och 6 kap. 2 § patientdatalagen].
Det är inte helt lätt och enkelt för enskilda, när det gällar dessa svåra frågor. Vad man ska och inte ska tro på. Media förmedlar sin bild av vad som inträffar, den bilden som förmedlas behöver på inget sätt vara den sanna bilden. Det måste vi vara vakna och uppmärksamma på, även om det kan te sig vara objektivt och korrekt vid en första anblick. Är man utsatt för trakasserier ska detta anmälas, det är ett måste. Annars kan det vara svårt att rikta uppmärksamheten på vad som verkligen har inträffat och komma åt ett problem. Med [hatbrott] som ett talande exempel. [Aftonbladet]
lördagen den 10:e november 2012
Oseriöst om missbruk och droger
Vad är det viktiga när det kommer till missbruksvården, är det viktigare att få se de egna normerna, dogmerna och fördomarna sättas i förgrunden, än det är att se till de faktiska problemen och till de lösningar som finns?
Vad vi egentligen ska se till inom brukarvården, det är att den givetvis ska ske enligt svensk sjukvårdslag och utefter allt det vilket vi anser är medmänskligt, det är till de som är sjuka vi ska se. Det är deras behov som ska styra hur vården ska se ut, hur den ska utföras och och inte minst på vems villkor.
Det är direkt felaktigt att påstå att att en uteslutning från sociala nätverk och från samhället i övrigt som straff, skulle innebära en lämplig och bra vård för de som är missbrukare. Vilket är vad man i praktiken gör med den nuvarande praxis och med den rådande hypotesspridningen, om det effektiva med uteslutning från en bevisat effektiv vård. Där ska man man även vara frisk för att få vård (drogfri och nykter), det är en direkt följd av de nuvarande politiska och pseudomedicinska hypoteserna. I praktiken är det en direkt och olaglig bestraffning av den som är beroendesjuk och i en svår beroendeställning till vård och myndigheter. En effektiv vård däremot vet vi innefattar sådant som bostad först.
Det är även vad statistiken från Folkhälsoinstitutet egentligen bevisar (FHI), det är att den rådande politiken och vården för beroendesjuka ökar riskerna för vårdtagaren. Vårdtagaren kan skadas allvarligt och det föreligger även kraftigt förhöjda dödstal utanför programmen. Däremot förhindrar en subtitutionsbehandling dödsfall inom ramarna för behandligsprogrammen, även utan krav på att först vara helt drogfri och nykter i sitt boende. Vad som nogsamt utelämnas ur ABC-reportagen, men även från narkotikaroteln hos polisen. Det är att samtliga fall av drogdöd av antingen heroin, subutex eller metadon sker helt utanför behandlingsprogrammen. Det sker ute på gatan av de som "normalt" missbrukar ute på gatan, vilket även innefattar de vilka blir uteslutna ur behandlingsprogrammen och så vidare. De riskerar även en markant förhöjd risk att dö ute på gatan, vilket även detta glöms bort av både polisen och av SVT-ABC. Det är i sig något vilket jag finner rätt anmärkningsvärt, skademinimering faller helt utanför deras fokus för att gå helt förlorad. De missbrukare som faller utanför vården riskerar döden, både av allvarliga smittsamma infektioner och även av orena droger.
Att kalla ett inslag för drogromantik av poliser (SVT-Debatt), utan att ha det väl underbyggt är ett faktafel och ett tyckande av en myndighet. Inslaget i debatten kan på inget vis ses som en isolerad företeelse under de givna omständigheterna, när det just nu är en debatt och en programserie på SVT-ABC om metadon och subutexbehandling och hur programmen läcker knark till den svarta marknaden, på samma sätt som andra vårdavdelningar gör det. Det är både enligt SVT-ABC och av narkotikaroteln i Stockholm, där de får stå i princip helt oemotsagda (SVT). Hur skadligt är inte detta när missbrukare smittas och dör ute på gatan, till följd av en misslyckad politik? Det är dessutom en politik som de bägge synes backa upp bakom. Problemet för både polisen och SVT-ABC är att de brukare vilka är under en aktiv substitutionsbehanling, bland dessa vårdtagare finns det inga registrerade dödsfall.
Utanför substitutionsbehandligen och programmen, det är där som skadorna och dödsfallen ökar. Det är altså de brukare vilka inte får behandling, eller de vilka fortfarande är beroende och ställs helt utan vård som dödsfallen ökar. Du kan bli utan sjukvård för din sjukdom och ställd på gatan utan behandling. Det är sett ur det ljuset som deras twittrande och debatterande måste ställas, när det blir till en ren partsinlaga maskerad som en riktig socialdebatt om missbruk och missbrukares vardag, läs gärna repliken av Berne Stålenkrantz i (SvD), som ett svar:
Programmet Medierna tar bland annat upp hur det har utspelats [medierna], där framkommer även att journalisten Anna-Klara Bankel medvetet hoppar över förklaringar. Det är för Västbergamodellen och om skademinimeringen som sådan. Det här är inget annat än en riktigt kraftigt politiserad och dålig journalistik av Anna-Klara Bankel, som enbart skadar de vilka redan är marginaliserade i samhället. Så som reportagen har framstått är det ett riktigt "knark haven" som råder, det kommer att få långtgående och kanske bestående skador. De som drabbas av den typen av lobbyism, som både Anna-Klara Bankel och narkotikaroteln på polisen står för. Det är de oskyldiga vårdtagarna. Det är deras liv och hälsa de leker med, vilket de på inget vis kan stå i en omedvetenhet över. Anna-Klaras programserie har för övrigt blivit anmält till Myndigheten för radio och tv, av Svenska Brukarföreningen. Vad som dessutom också är anmärkningsvärt, det är att vad Brå anser. Även det faller bort, i denna fantastiska dystopiska journalistik:
Ja, vad ska man säga om det? Vilken fantastisk grävande journalistik och grattis till ett bra polisarbete kanske?
Vad vi egentligen ska se till inom brukarvården, det är att den givetvis ska ske enligt svensk sjukvårdslag och utefter allt det vilket vi anser är medmänskligt, det är till de som är sjuka vi ska se. Det är deras behov som ska styra hur vården ska se ut, hur den ska utföras och och inte minst på vems villkor.
Det är direkt felaktigt att påstå att att en uteslutning från sociala nätverk och från samhället i övrigt som straff, skulle innebära en lämplig och bra vård för de som är missbrukare. Vilket är vad man i praktiken gör med den nuvarande praxis och med den rådande hypotesspridningen, om det effektiva med uteslutning från en bevisat effektiv vård. Där ska man man även vara frisk för att få vård (drogfri och nykter), det är en direkt följd av de nuvarande politiska och pseudomedicinska hypoteserna. I praktiken är det en direkt och olaglig bestraffning av den som är beroendesjuk och i en svår beroendeställning till vård och myndigheter. En effektiv vård däremot vet vi innefattar sådant som bostad först.
"Den metod som Socialhögskolan i Lund förespråkar använder sig av rakt motsatt logik; först en egen bostad, därefter massiva hjälpinsatser. Metoden kallas ”bostad först” och går ut på att en egen bostad är en grundtrygghet som den hemlöse behöver för att kunna ta itu med sina problem".En eventuell substitutionsbehandling för de vilka är kroniskt sjuka, när alla inte klarar sig utan en medicinsk behandling. En vård där patienten inte riskerar att hamnar ute på gatan, där blir den som är beroendesjuk direkt hänvisad till illegala kanaler för sitt missbruk. De blir så klart även hänvisade till annan brottslig verksamhet för att kunna täcka behovet, av att klara sig för dagen. Det är ju olagligt att knarka, det är olagligt att begå brott. Vi vet vad den nuvarande drogpolitiken medför, det är drastiskt ökade risker för patienten. Både med en ökad risk för smittspridning (SMI) och för dödsfall som en direkt följd. Det är ett resultat av den social- och vårdpolitik vi har för våra vårdtagare, de vilka ställs helt utanför utanför samhällets skyddsnät som ett resultat av den.
"Sprutbyte är en hälsopolitisk insats för en grupp utsatta människor. Det handlar om allas rätt till en jämlik hälsa och även drogmissbrukare har rätt till hälsovård."
Det är även vad statistiken från Folkhälsoinstitutet egentligen bevisar (FHI), det är att den rådande politiken och vården för beroendesjuka ökar riskerna för vårdtagaren. Vårdtagaren kan skadas allvarligt och det föreligger även kraftigt förhöjda dödstal utanför programmen. Däremot förhindrar en subtitutionsbehandling dödsfall inom ramarna för behandligsprogrammen, även utan krav på att först vara helt drogfri och nykter i sitt boende. Vad som nogsamt utelämnas ur ABC-reportagen, men även från narkotikaroteln hos polisen. Det är att samtliga fall av drogdöd av antingen heroin, subutex eller metadon sker helt utanför behandlingsprogrammen. Det sker ute på gatan av de som "normalt" missbrukar ute på gatan, vilket även innefattar de vilka blir uteslutna ur behandlingsprogrammen och så vidare. De riskerar även en markant förhöjd risk att dö ute på gatan, vilket även detta glöms bort av både polisen och av SVT-ABC. Det är i sig något vilket jag finner rätt anmärkningsvärt, skademinimering faller helt utanför deras fokus för att gå helt förlorad. De missbrukare som faller utanför vården riskerar döden, både av allvarliga smittsamma infektioner och även av orena droger.
Att kalla ett inslag för drogromantik av poliser (SVT-Debatt), utan att ha det väl underbyggt är ett faktafel och ett tyckande av en myndighet. Inslaget i debatten kan på inget vis ses som en isolerad företeelse under de givna omständigheterna, när det just nu är en debatt och en programserie på SVT-ABC om metadon och subutexbehandling och hur programmen läcker knark till den svarta marknaden, på samma sätt som andra vårdavdelningar gör det. Det är både enligt SVT-ABC och av narkotikaroteln i Stockholm, där de får stå i princip helt oemotsagda (SVT). Hur skadligt är inte detta när missbrukare smittas och dör ute på gatan, till följd av en misslyckad politik? Det är dessutom en politik som de bägge synes backa upp bakom. Problemet för både polisen och SVT-ABC är att de brukare vilka är under en aktiv substitutionsbehanling, bland dessa vårdtagare finns det inga registrerade dödsfall.
Utanför substitutionsbehandligen och programmen, det är där som skadorna och dödsfallen ökar. Det är altså de brukare vilka inte får behandling, eller de vilka fortfarande är beroende och ställs helt utan vård som dödsfallen ökar. Du kan bli utan sjukvård för din sjukdom och ställd på gatan utan behandling. Det är sett ur det ljuset som deras twittrande och debatterande måste ställas, när det blir till en ren partsinlaga maskerad som en riktig socialdebatt om missbruk och missbrukares vardag, läs gärna repliken av Berne Stålenkrantz i (SvD), som ett svar:
"Att Lennart Karlsson i egenskap av polis, fastantagligen snarare som representant av Riksförbundet Mot Narkotika (RNS) och aktiv i Narkotikapolisens förening – båda organisationer som är dogmatiska motståndare mot skadereducering, basunerar ut sina egna ideologiska övertygelser, missförstånd och förvanskningar"
Programmet Medierna tar bland annat upp hur det har utspelats [medierna], där framkommer även att journalisten Anna-Klara Bankel medvetet hoppar över förklaringar. Det är för Västbergamodellen och om skademinimeringen som sådan. Det här är inget annat än en riktigt kraftigt politiserad och dålig journalistik av Anna-Klara Bankel, som enbart skadar de vilka redan är marginaliserade i samhället. Så som reportagen har framstått är det ett riktigt "knark haven" som råder, det kommer att få långtgående och kanske bestående skador. De som drabbas av den typen av lobbyism, som både Anna-Klara Bankel och narkotikaroteln på polisen står för. Det är de oskyldiga vårdtagarna. Det är deras liv och hälsa de leker med, vilket de på inget vis kan stå i en omedvetenhet över. Anna-Klaras programserie har för övrigt blivit anmält till Myndigheten för radio och tv, av Svenska Brukarföreningen. Vad som dessutom också är anmärkningsvärt, det är att vad Brå anser. Även det faller bort, i denna fantastiska dystopiska journalistik:
Färre unga testar narkotika
"Antalet elever i årskurs nio som uppger att de har testat narkotika har minskat under 2000-talet. Det visar skolundersökningar gjorda av Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning. Undersökningarna visar också att andelen elever som uppger att de använt narkotika de senaste 30 dagarna legat stilla sedan slutet av 1990-talet. Analyser av siffror från slutenvården samt uppgifter om narkotikarelaterade dödsfall tyder på att det tunga narkotikamissbruket minskar."Ja, vad ska man säga om det? Vilken fantastisk grävande journalistik och grattis till ett bra polisarbete kanske?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)







