lördag 10 november 2012

Oseriöst om missbruk och droger

Vad är det viktiga när det kommer till missbruksvården, är det viktigare att få se de egna normerna, dogmerna och fördomarna sättas i förgrunden, än det är att se till de faktiska problemen och till de lösningar som finns?

Vad vi egentligen ska se till inom brukarvården, det är att den givetvis ska ske enligt svensk sjukvårdslag och utefter allt det vilket vi anser är medmänskligt, det är till de som är sjuka vi ska se. Det är deras behov som ska styra hur vården ska se ut, hur den ska utföras och och inte minst på vems villkor.
Det är direkt felaktigt att påstå att att en uteslutning från sociala nätverk och från samhället i övrigt som straff, skulle innebära en lämplig och bra vård för de som är missbrukare. Vilket är vad man i praktiken gör med den nuvarande praxis och med den rådande hypotesspridningen, om det effektiva med uteslutning från en bevisat effektiv vård. Där ska man man även vara frisk för att få vård (drogfri och nykter), det är en direkt följd av de nuvarande politiska och pseudomedicinska hypoteserna. I praktiken är det en direkt och olaglig bestraffning av den som är beroendesjuk och i en svår beroendeställning till vård och myndigheter. En effektiv vård däremot vet vi innefattar sådant som bostad först.

"Den metod som Socialhögskolan i Lund förespråkar använder sig av rakt motsatt logik; först en egen bostad, därefter massiva hjälpinsatser. Metoden kallas ”bostad först” och går ut på att en egen bostad är en grundtrygghet som den hemlöse behöver för att kunna ta itu med sina problem".
En eventuell substitutionsbehandling för de vilka är kroniskt sjuka, när alla inte klarar sig utan en medicinsk behandling. En vård där patienten inte riskerar att hamnar ute på gatan, där blir den som är beroendesjuk direkt hänvisad till illegala kanaler för sitt missbruk. De blir så klart även hänvisade till annan brottslig verksamhet för att kunna täcka behovet, av att klara sig för dagen. Det är ju olagligt att knarka, det är olagligt att begå brott. Vi vet vad den nuvarande drogpolitiken medför, det är drastiskt ökade risker för patienten. Både med en ökad risk för smittspridning (SMI) och för dödsfall som en direkt följd. Det är ett resultat av den social- och vårdpolitik vi har för våra vårdtagare, de vilka ställs helt utanför utanför samhällets skyddsnät som ett resultat av den.

"Sprutbyte är en hälsopolitisk insats för en grupp utsatta människor. Det handlar om allas rätt till en jämlik hälsa och även drogmissbrukare har rätt till hälsovård."


Det är även vad statistiken från Folkhälsoinstitutet egentligen bevisar (FHI), det är att den rådande politiken och vården för beroendesjuka ökar riskerna för vårdtagaren. Vårdtagaren kan skadas allvarligt och det föreligger även kraftigt förhöjda dödstal utanför programmen. Däremot förhindrar en subtitutionsbehandling dödsfall inom ramarna för behandligsprogrammen, även utan krav på att först vara helt drogfri och nykter i sitt boende. Vad som nogsamt utelämnas ur ABC-reportagen, men även från narkotikaroteln hos polisen. Det är att samtliga fall av drogdöd av antingen heroin, subutex eller metadon sker helt utanför behandlingsprogrammen. Det sker ute på gatan av de som "normalt" missbrukar ute på gatan, vilket även innefattar de vilka blir uteslutna ur behandlingsprogrammen och så vidare. De riskerar även en markant förhöjd risk att dö ute på gatan, vilket även detta glöms bort av både polisen och av SVT-ABC. Det är i sig något vilket jag finner rätt anmärkningsvärt, skademinimering faller helt utanför deras fokus för att gå helt förlorad. De missbrukare som faller utanför vården riskerar döden, både av allvarliga smittsamma infektioner och även av orena droger. 

Att kalla ett inslag för drogromantik av poliser (SVT-Debatt), utan att ha det väl underbyggt är ett faktafel och ett tyckande av en myndighet. Inslaget i debatten kan på inget vis ses som en isolerad företeelse under de givna omständigheterna, när det just nu är en debatt och en programserie på SVT-ABC om metadon och subutexbehandling och hur programmen läcker knark till den svarta marknaden, på samma sätt som andra vårdavdelningar gör det. Det är både enligt SVT-ABC och av narkotikaroteln i Stockholm, där de får stå i princip helt oemotsagda (SVT). Hur skadligt är inte detta när missbrukare smittas och dör ute på gatan, till följd av en misslyckad politik? Det är dessutom en politik som de bägge synes backa upp bakom. Problemet för både polisen och SVT-ABC är att de brukare vilka är under en aktiv substitutionsbehanling, bland dessa vårdtagare finns det inga registrerade dödsfall. 
Utanför substitutionsbehandligen och programmen, det är där som skadorna och dödsfallen ökar. Det är altså de brukare vilka inte får behandling, eller de vilka fortfarande är beroende och ställs helt utan vård som dödsfallen ökar. Du kan bli utan sjukvård för din sjukdom och ställd på gatan utan behandling. Det är sett ur det ljuset som deras twittrande och debatterande måste ställas, när det blir till en ren partsinlaga maskerad som en riktig socialdebatt om missbruk och missbrukares vardag, läs gärna repliken av Berne Stålenkrantz i (SvD), som ett svar:


"Att Lennart Karlsson i egenskap av polis, fastantagligen snarare som representant av Riksförbundet Mot Narkotika (RNS) och aktiv i Narkotikapolisens förening – båda organisationer som är dogmatiska motståndare mot skadereducering, basunerar ut sina egna ideologiska övertygelser, missförstånd och förvanskningar"



Programmet Medierna tar bland annat upp hur det har utspelats [medierna], där framkommer även att journalisten Anna-Klara Bankel medvetet hoppar över förklaringar. Det är för Västbergamodellen och om skademinimeringen som sådan. Det här är inget annat än en riktigt kraftigt politiserad och dålig journalistik av Anna-Klara Bankel, som enbart skadar de vilka redan är marginaliserade i samhället. Så som reportagen har framstått är det ett riktigt "knark haven" som råder, det kommer att få långtgående och kanske bestående skador. De som drabbas av den typen av lobbyism, som både Anna-Klara Bankel och narkotikaroteln på polisen står för. Det är de oskyldiga vårdtagarna. Det är deras liv och hälsa de leker med, vilket de på inget vis kan stå i en omedvetenhet över. Anna-Klaras programserie har för övrigt blivit anmält till Myndigheten för radio och tv, av Svenska Brukarföreningen. Vad som dessutom också är anmärkningsvärt, det är att vad Brå anser. Även det faller bort, i denna fantastiska dystopiska journalistik:

Färre unga testar narkotika

"Antalet elever i årskurs nio som uppger att de har testat narkotika har minskat under 2000-talet. Det visar skolundersökningar gjorda av Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning. Undersökningarna visar också att andelen elever som uppger att de använt narkotika de senaste 30 dagarna legat stilla sedan slutet av 1990-talet. Analyser av siffror från slutenvården samt uppgifter om narkotikarelaterade dödsfall tyder på att det tunga narkotikamissbruket minskar."

Ja, vad ska man säga om det? Vilken fantastisk grävande journalistik och grattis till ett bra polisarbete kanske?