onsdag 14 september 2011

Brott mot mänskliga rättigheter i Bahrain

De skildringar och bilder vilka har kommit oss till dels, leder osvikligt åt ett håll. Brott mot mänskliga rättigheter, krigsbrott och kraftigt övervåld mot civila. Vi som tar del av materialet, ett orginalmaterial från motståndsgrupper inom Bahrain. De lever således farligt, kanske även på lånad tid. Så inga namn kommer att figurera i texten, om det kan äventyra deras integritet och säkerhet. En del sitter redan fängslade och torteras, vilket vi har publicerat på SVT-Debatt [Forts] Eva-Britt Svensson (V) har sedan tidigare varit engagerad i fallet, och tror inte på den tysta diplomatin. Den tysta diplomatin kommer där snarare att förhindra en mänsklig och rättvis utgång, med ett inte helt otänkbart försvinnande av personen. Troligen till en plats i ett omärkt dike någon stans. Det är vad vi försöker förhindra, en sådan tragisk utgång för personen. Det är dock enbart en del av bilderna vi får ut från Bahrain, det finns mer än bevis för att det är krigsbrott och brott mot de mänskliga rättigheterna som pågår.


Det är inte helt lätt, att ta till sig ett sådant material. Oskyldiga och obeväpnade civila som trampas ned, av en tungt beväpnad militär. Det sägs från våra källor på plats och nedifrån på från gatan, att det är legosoldater som står för brotten. Ingen Bahrainier, vare sig Sunni eller Shi'iter skulle gå med på och ställa upp på de brutaliteter som föreligger mot den egna befolkningen.


Det är som svensk kanske svårt att inse den magnitud på våldet, som råder i Bahrain. Men vi måste kunna ta det åt och till oss. Annars vore vi inte mänskliga, utan enbart lydiga medborgare utan ryggrad. Där vi lydigt sitter ned i båten och håller käften. Kan Barahanierna göra det med sina nakna obeväpnade kroppar, kan vi göra det här hemma. I säkerhet med våra ord och handlingar. Hur ska vi stillatigandes kunna ta del av deras plåga och vånda, utan att kunna känna av den och med dom i Bahrain?

Det som nu pågår i Bahrain, måste vi på det bestämdaste ta avstånd från. Det är ett krav vi både kan och ska ställa på våra beslutsfattare i riksdag och regering. Inte minst på de från UD, som har ett direkt ansvar för den svenska medborgare som finns där och som torteras av myndigheterna.
Det är en enorm flathet från UD:s sida, att de inte är mer aktiva och tar sin roll på allvar, det är ingen lek. Det är människors liv och lem som står på spel. Föga förvånande är regeringen Reinfeldt tyst, det är den allt som oftast när det är allvar. Det vet vi mer än väl vid det här laget. En statsminister som föredrar att vara frånvarande, för att slippa obehagliga frågor. Slippa ta ansvar för sitt arbete som statsminister, ett ansvar han borde ta på det största allvar. Inte smita undan när det väl gäller.

Intressant.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar