Det rasbiologiska Sverige

Rubriken låter lite långsiktig, eller kanske inte förresten. Det räcker med att läsa Marc Bygdeman i dagens DN:

”En man som bytt kön till kvinna ska inte kunna bli far”

Marc Bygdeman, professor emiritus, Kvinnokliniken, Karolinska sjukhuset. Vad han skriver och tydligt uttrycker i artikeln är bara steget från vad som  kallas för "Eugenik", eller rashygien. Han fastställer den kopplingen snabbt via en hänvisning till Lag (2006:351) om genetisk integritet och förhållandet att det kommer en ny lagstiftning avseende vård av transsexuella. Det gäller att hålla den svenska rasen ren från dåliga gener. Därav den lagstadgade tvångssterilisering som transpersoner tvingas till, för att godkännas i sin identitet av det rättsliga rådet på Socialstyrelsen. Den permanenta steriliteten är till för att implementera det  förbud mot barnalstring, som gäller för transpersoner. Därav blir det en genetisk rensning av transpersoner, när dessa gener inte kan och får spridas enligt svensk lag. Detta fakta är nu under omskrivning och steriliseringskravet, är i detta nu kraftigt ifrågasatt. Det är vad Marc Bygdeman är kraftigt emot, en förändring av lagstiftningen. Hans artikel är starkt fientlig mot transpersoner och är snubblande nära, vad som skulle kunna vara hets mot en minoritet i samhället (Helena von Schantz). Jag tycker att det är bra att sådant kommer fram i ljuset, så att vi alla kan ta ställning mot och ta avstånd från den typen av fientliga stämningar i samhället. Hat och diskriminering mot minoriteter i ett samhället är inte positiva tecken i ett friskt samhälle, när vi vet hur strömningarna ter sig inom Europa med kraftiga hatstämningar mot just minoriteter.

Det kan inte nog understrykas hur viktigt det är att ta avstånd och visa sin avsky, för dessa ideologier som är baserade på hat mot nationella minoriteter och oliktänkande. Vi såg vad det medförde av lidande under hela 1900-talet. Där de grövsta förföljelserna inleddes under 1930-talet, inte minst här hemma i Sverige. Det blev även startskottet för eugeniken, som infördes på allvar av makarna Myrdal som det socilogiskt verktyget. Tvångssteriliseringar, lobotomier och inspärrningar på mentalsjukhus var legio för normbrytare.

(Steriliseringsfrågan i Sverige 1935 - 1975 Historisk belysning - Kartläggning - Intervjuer)

 Makarna Myrdals betydelse är och var inte helt obetydlig, det framkommer i den betydelse deras skrift: "Kris i befolkningsfrågan":

Till de mest framstående intellektuella i 1930- och 40-talets Sverige hörde paret Alva Myrdal (Nobels fredspris 1982) och Gunnar Myrdal (Nobelpriset i ekonomi 1974). Deras politiska idéer och forskningsinsatser spelade en stor roll vid utformandet av välfärdspolitiken under folkhemstiden.

Det är tider vilket vi måste göra upp med, inte enbart sopa under mattan och glömma bort. Gör vi det kommer dessa strömningar enbart tillbaka, som en sårig cancersvulst i samhället. Vi måste bli kvitt samtliga rester annars kommer enbart helheten tillbaka, det vet vi av tragisk erfarenhet när historien annars tenderar till att upprepa sig. Vilket vi nu ser ske över hela Europa.

En förlorad rättighet till, upphovsrätten

Det är inte bara statsmaktens kontroll över våra internetanslutningar, som är av en avgörande betydelse. Det är även den makt privata aktörer, utövar och har över oss. Föga förvånande löper de privata intresserna, påfallande ofta in  i de statliga. Det utgör en en kombination som inte är allt för trevlig, är under på tok för dålig belysning och kontroll. Både de privata aktörerna som de statliga, måste på det bestämdaste sättas under en betydligt bättre kontroll. Kontrollen över de privata lobbyisterna och deras politiska kontakter, måste absolut belysas. Viljan till det ser dock mycket dålig ut, troligen tål det inte riktigt ett belysande dagsljus. Det har vi åsett både inom ACTA-förhandlingarna som när det kommer till olika domslut inom upphovsrätts frågor. Där har nu 70 sajter blivit stängda i USA, utan några föregående domstolsförhandlingar och domslut (Kulturbloggen). Det är troligen så framtiden ser ut även här hemma, när man studerar hur det egentligen ser ut. Inte allt för sällan drar de riktiga lurendrejare, för att låta påskina att vad de gör är baserat på fakta, här påvisat av Laura Agustín och Louise Persson.


Vare sig det är falska, äkta eller kraftigt friserad statistik över våra ökande ekonomiska och sociala klyftor, upphovsrätt och fildelning eller över sexköpslagen. Det blir svårt att lita på vad de säger och påstår, vi kan inte vara väl införstådda med vad som påstås. När det inte bara kan vara ett synnerligen undermåligt material, det kan även vara rena falsarier [newsmill] som ligger bakom presentationen. En presentation som sedan ska ligga till grund, för ett kommande lagförslag. Det borde inte få förekomma, men tyvärr gör det det på tok för ofta. Det gäller således att vara vaksam vid all läsning, av så kallade statliga studier och lagförslag. Vilket jag har givit ett par exempel på, men det finns förvisso mer att påvisa. Men här vilar det även mycket på de som faktiskt sitter i en sådan position, att vad de gör och säger kan fälla en vagörande roll för utgången. Det är något vilket de gör tillsynes på tok för sällan, nu senast en myndighet hade något bra att komma med var Socialstyrelsen, när de belyste transpersoners situation i Sverige. Så ja vi har mycket att arbeta på för att styra rätt, det med mycket lite hjälp och svängutrymme. Men det är en nödvändighet för det demokratiska samhället, med en livskraftig opposition. Faller den ifrån och inte utgör den ballanserande kraften, mot regeringen blir det svårt. Oppositionen av idag har slutat med att opponera och är något mer av en ren förhandlingspartner, därmed fins det ingen ballanserande förmåga mellan parterna.

Det gäller här att gå vidare, påvisa vad som är korrekta fakta och inte. Det är inte poppulärt men en nödvändighet, där det även går att hämta korrekt information om vad som pågår från våra grannländer. När det är sådana brister här hemma och fakta undanhålls.

"For det første vet vi fra lekkede arbeidsdokumenter, at den evalueringen av direktivet som EU-kommisjonen skulle ha publisert i september, ikke kan dokumentere de ønskede kriminalitetsbekjempende effekter. Publiseringen har derfor allerede blitt utsatt en gang (til desember) og ble nylig ytterligere utsatt til mars 2011."

Det här gäller datalagringslagen, men det finns annat som jag tagit upp i artikeln. Som i mångt och mycket påvisar, att det behövs ett både bättre och öppnare klimat inom politiken och en betydlig bättre media. Myndigheter måste mer fungera som som de oberoende myndigheter, som det var tanken att de skulle vara men inte är. Det är något vilket måste bli en kommande politisk förändring, myndigheterna måste återfå sitt faktiska oberoende från regeringen. Men här måste givetvis myndigheterna själva våga stå på sig och inte vara så flata, låta sig köras över i sin myndighetsutövning. En svår fråga är om det faktiskt är ett riktigt myndighetsbeslut, eller ett politiskt direktiv uppifrån. Som det var 2006 av dåvarande justiteminister Bodström, i samband med den första razzian av TPB.

Det finns mycket som behöver förbättras och förändras, eller helt göras om från grunden och upp. Det är mycket inför valet 2014, den debatten har redan dragit igång. Här ligger nu (L)iberaldemokraterna redan i startgroparna, trotts den korta tid vi funnits.

Intressant.