Rashygien går fortfarnde hem när SVT, kör transfoba sketcher

Att skämt som dessa går hem i SVT är ett uttryck för att det svenska samhället fortfarande inte helt har övergivit de gamla föreställningarna om ras, de om ras och rashygien, vilket även utredarna av utredningen avseende; "Ett utvidgat straffrättsligt skydd för
transpersoner m.m" kan konstatera. Det var även dessa föreställningar som har styrt mycket av den attityd och föreställning om transpersoner som fortfarande föreligger idag, trotts att kunskapen och medvetenheten borde vara betydligt bättre än vad den är. Den nya inkluderingen av transpersoner och deras lagskydd, kan inte komma nog fort som det är idag.






 Med ett förändrande samhälle förändras även språket och det med nödvändighet, vi har inte detsamma samhälle idag som på Linnés 1600-tal. Carl von Linné lanserade det binära samhället, en han och en hon, precis detsamma som Noak hade ombord på sin Ark. Betyder detta att vad som finns och används idag som nytt i vårat språk måste glömmas bort och förkastas? Absolut inte, det gamla får enbart nya värderingar och en ny mening som att runka. Sumprunkarna på 1800-talet. Deras arbete bestod i att hålla vattnet cirkulerande i fisksumparna i Stockholms fiskehamn, för att på det viset hålla liv i de sumpade fiskarna nere i vattnet, att runka på sumpen alltså. Idag har ordet runka fått en helt annan innebörd och mening.




Det binära synsättet att se på frågan om maskulint, feminint och på identitet håller successivt på att luckras upp, när mer fakta läggs till vår kunskapsbank. Vi människor ses inte längre som binära varelser som på Noaks tid, när vad yttre organ vi kan påvisa och uppvisa utåt, inte alls behöver stämma överens med det inre, identiteten. Identiteten manifesteras och blir synbar vid ca 3 års ålder, när barnet kan uttrycka sig mer bestämt om sin egen person, sin identitet och mycket ska sedan till för att personen sedan ska ändra på detta förhållande, om alls.


Det är även den viktiga frågan om att göra upp med ett förflutet där rasbiologi och rashygien spelade en stor roll i Sverige, med mycket svåra konsekvenser än idag för de vilka inte tillhör det normativa samhället med tvångssteriliseringar och andra ingrepp för att hålla rasen ren (eugenik). När även detta återspeglas i språket, vilket utredarna av ett utvidgat skydd för transpersoner tar fasta på i sin utredning och lagförslag (SOU 2015:103).

Där tas ”könsöverskridande identitet och uttryck” samt ”ras” bort ur svensk lagstiftning, för att sent omsider göra upp med den svenska rasbiologin och vad detta innebär för personer, lagstiftning och för det svenska samhället som helhet.

Med de förändringar som nu sker i vårat samhälle och med det förändrade synsättet på kön och könsidentitet, sker en förändring i vår syn på oss som människor. Det behövs nya ord för att beskriva den förändringen, mer än bara maskulinum och femininum. Idag vet vi bättre när det finns ett tredje, varken maskulint eller feminint utan ett könsneutralt ord, hen, för att bättre beskriva verkligheten som den faktiskt är och ser ut för oss människor. Det är inte en fråga om att rensa bort utan att lägga till vad som tidigare saknades, det är inte att ta bort ur språket sådana ord och meningar som mangrant, man över bord eller gemene man. Det är enbart en bisak till den betydligt större och den existentiella frågan om identitet, där måste vårat språk betydligt bättre spegla det nya samhället, de nya normer och den verklighet som växer fram och förändrar vår syn på tillvaron och på oss människor. Att inte göra det är att förneka personer deras rätt till sig själva och till deras existens, deras existensberättigande ifrågasätts via språket om det inte kan förnyas för att beskriva den faktiska tillvaron och verkligheten vi nu lever i och med. Språket betyder mycket för samhället, för grupper som för enskilda personer, därmed är det absolut nödvändigt med förändringar när det innebär stora konsekvenser för oss alla om så inte sker.

SOU 2015:103, SVT Edit, Staffan Dopping; "Vi behöver inte nya könsord i språket"

Gardell och de som inte finns i hans bögvärld

Inte mycket omnämnande över transpersoner, annat än att de inte fanns där och om de nu fanns saknar det relevans för just Gardell och i hans värld och hans bögtänkande. Men Gardell har något så ohyggligt fel i sitt tänkande och närmande till frågan, att det lider en stor risk att skada sig självt. Även de andra fanns givetvis där hela tiden, de led precis som han led när även de fanns ute på gatorna i den mörka natten och i gränderna. Det var transpersonernas lidande likaså, likaså flatornas. Både transpersoner och flator insjuknade i bögpesten.

Diskrimineringen fanns där och då, det är en diskriminering som fortfarande sker för transpersoner, det visar sig med en uppenbar klarhet när historiken, de olika lagarna läses och studierna om hur det står till i den riktiga världen, den bortom radhusbögens. Det är en rent utsagt ohygglig läsning, som jag tycker att du ska ta del av Jonas. Om du sedan tycker lika som nu efter det vet jag inte. Men det är en läsning om tvångsvård, nerdrogning, lobotomi och kastrering av friska personer. Denna brutalitet fortsätter ännu idag, trotts att alla säger att det ska bli bättre. 50-60 personer kommer att ha blivit tvångssteriliserade i år, därför att de permanent ska bringas till att vara barnlösa, enligt lag. Gardell se till den faktiska diskriminering som föreligger ännu idag, trotts den historik som föreligger. Ingen tänkande och kännande person, kan ta del av denna historik utan att ställa sig en rad viktiga existentiella frågor. Ordet transsexuell är för övrigt från 1920-talet och gäller fortfarande, det tidigaste fallet lär ska vara i en runt 5000 år gammalt fynd i en grav. Där en mansperson begrovs med kvinnoparafernalia. Sister-girl, To-Spirit två deffinieringar från två helt olika kulturer, den nordamerikanska ursprungsbefolkningen och från de australiensiska aboriginerna. Vilket säger hur världen har sett ut i deras ögon, men inte i vårt land eller i ett västinfluerat tänkande. Där är det fortfarande fråga om en pathologisering, där är det fortfarande samma diskriminering som det var för bögarna på 1980-talet under bögpesten. Fast i praktiken lyder transpersoner fortfarande under en utrensningslag, där deras gener på inget sätt ska få leva vidare. Personligen började jag arbeta inom den svenska hälso- sjukvården under den perioden som Jonas Gardell talar om och upplevde det hela inifrån, ur perspektivet som vårdpersonal.

Transpersoner i synnerhet är i dag diskriminerade och förföljda, det säger en rad studier bland annat från den svenska polisen. Transpersoner förföljs även i i det moderna Europa, här ett fall från det vänliga och gemytliga Danmark [LGBT Danmark] och här ett våldtäktsfall från Sverige [Skånskan]. Detta pågår här och nu och är ingen fiktion i en bok eller film. Det är dagens verklighet för transpersoner, här i Sverige och inte i ett främmande land. Videon är från tidigare i år på Mynttorget:

Sverige ett dåtidsland

Det går inte att konstant bli paff över hur bakåt ett land som Sverige egentligen är, utan att reagera. Borde det inte vara vi som går i det första rummet om så  på en toalett och driva utvecklingen framåt, både ur ett socialt som ur ett tekniskt perspektiv?

Det här är en sprillans ny skylt, först på ett sjukhus sedan på en polisstation, men inte i Sverige. Det är i Halifax, Nova Scotia.
Det är den nya skylten som skapar en del uppståndelse, inte minst för polisen i Saskatoon.




Men det är klar vi lever ju i det förlovade landet, helt utan några fel och brister. Det stora inovationslandet, eller snarare vi var ett av de stora inovationsländerna. Fler borde ta intryck av vad personer som Härén och Rosling har att tillföra, inte minst bland våra beslutsfattare. Nya idér och nya kunskaper kommer att behövas, inte minst för vår gemensamma framtid. Fast det är ju klart, det är mycket bättre med nya kalkbrott på norra Gotland. Det kan ju faktiskt ge ett par jobb, men till en synnerligen hög kostnad. Norra Gotland kan förlora sin vattentäkt och ett av EU troligen skyddat naturområde och en blivande nationalpark ska skövlas, Ojnareskogen.

Det är svårt och komplicerat, att stoppa tvångssteriliseringar i Sverige

Den sittande alliansregeringen under Fredrik Reinfeldt (M), har problem med tvångssteriliseringar. Visserligen bryter det mot de mänskliga rättigheterna, men det är enligt Kd och Göran Hägglund synnerligen komplicerat att stoppa. Däremot är det vare sig svårt eller komplicerat, att skicka ut svenska soldater i krig. Det vet vi när vi har soldater i strid, då framför allt i Afghanistan. Det känner vi alla till, samt att vi deltog i det libyska kriget med vårt eget stridsflyg. Det gick mycket fort att arrangera och att skicka ned dessa till södra Italien, för att där ifrån utgå på spaning mot det libyska fastlandet.

För att påminna alla om det pågånde kriget i Afghanistan,där svenska soldater deltar, kommer videofilm väl till pass.

Det är inte lite som våra soldater får utstå och befolkningen där, men det är inte så pass komplicerat som vad transfrågan är. Transpersoner är väl "sådana där", personer som egentligen saknar mänskliga rättigheter enligt svenska mått. På det samma sätt som när vi hade vänligheten, att sterilisera både Samer och Romer. Även om det tog slut när det infördes förbud mot tvångssterilisering 1975-76. Men inte för transpersoner, när de då var och fortfarande är att betrakta som icke personer, inte helt fullvärdiga människor och medborgare i sitt eget land enligt lagboken och gällande normer. Lagen påbjuder att transpersoner ska vara permanent sterila och satta under ett förbud att skaffa egna biologiska barn, för att få sin ändrade könsidentitet erkänd och bekräftad av rättsliga rådet och därmed staten. 1972 skrevs den gällande lagen avseende transpersoner, hur de ska behandlas och statens syn på transsexualism. Mycket har inträffat sedan dess och kunskapsbanken ökar, tyvärr gäller det inte för sveriges räkning. Här fortsätter vi att behandla människor som icke fullvärdiga personer med fullvärdiga mänskliga rättigheter, när det är ett undantag för transpersoner. Även om det strider på mot senare lagstiftning, som mot grundlag och internationella konvensioner. Det är enklare att skicka soldater ut i strid till Kongo med franska trupper, än det är att ändra i lagen om könstillhörighet.

Det är enklare att skicka in svensk trupp i byarna, för att där rensa. Det enda motståndet utgörs av obeväpnade kvinnor och barnsoldater.

Almedalsveckans viktigaste manifestationer

Vad medförde egentligen årets Almedalsvecka? Egentligen enbart två viktiga manifestationer, en mot tvångssteriliseringar av transpersoner, där Kristdemokraterna tidigare med Maria Larsson (Folkhälsominister) , i första ledet som den store ledaren och förespråkaren av sterilisering/kastrering enligt gammalt och väl invant folkhemsmodell från 1920-30-talet (Jens Odsvall & Amanda Brihed). Och en direkt riktad mot Sverigedemokraterna, riksdagens "bruna" parti sedan valet 2010.

Att protestera mot alla politiska fobier och sociala stympningar av enskilda individer och grupper, är en skam för Sverige som nation. Det är den sittande regeringens skam, när det är ett av regeringspartierna som står för och vill propagera aktivt för folkrättsbrott. DE vill behålla den vidriga och konstitutionella abolition som ett lagtvång för transpersoner att sterilisera/kastrera sig för att få vård, egentligen är och innebär.

En förlorad rättighet till, upphovsrätten

Det är inte bara statsmaktens kontroll över våra internetanslutningar, som är av en avgörande betydelse. Det är även den makt privata aktörer, utövar och har över oss. Föga förvånande löper de privata intresserna, påfallande ofta in  i de statliga. Det utgör en en kombination som inte är allt för trevlig, är under på tok för dålig belysning och kontroll. Både de privata aktörerna som de statliga, måste på det bestämdaste sättas under en betydligt bättre kontroll. Kontrollen över de privata lobbyisterna och deras politiska kontakter, måste absolut belysas. Viljan till det ser dock mycket dålig ut, troligen tål det inte riktigt ett belysande dagsljus. Det har vi åsett både inom ACTA-förhandlingarna som när det kommer till olika domslut inom upphovsrätts frågor. Där har nu 70 sajter blivit stängda i USA, utan några föregående domstolsförhandlingar och domslut (Kulturbloggen). Det är troligen så framtiden ser ut även här hemma, när man studerar hur det egentligen ser ut. Inte allt för sällan drar de riktiga lurendrejare, för att låta påskina att vad de gör är baserat på fakta, här påvisat av Laura Agustín och Louise Persson.


Vare sig det är falska, äkta eller kraftigt friserad statistik över våra ökande ekonomiska och sociala klyftor, upphovsrätt och fildelning eller över sexköpslagen. Det blir svårt att lita på vad de säger och påstår, vi kan inte vara väl införstådda med vad som påstås. När det inte bara kan vara ett synnerligen undermåligt material, det kan även vara rena falsarier [newsmill] som ligger bakom presentationen. En presentation som sedan ska ligga till grund, för ett kommande lagförslag. Det borde inte få förekomma, men tyvärr gör det det på tok för ofta. Det gäller således att vara vaksam vid all läsning, av så kallade statliga studier och lagförslag. Vilket jag har givit ett par exempel på, men det finns förvisso mer att påvisa. Men här vilar det även mycket på de som faktiskt sitter i en sådan position, att vad de gör och säger kan fälla en vagörande roll för utgången. Det är något vilket de gör tillsynes på tok för sällan, nu senast en myndighet hade något bra att komma med var Socialstyrelsen, när de belyste transpersoners situation i Sverige. Så ja vi har mycket att arbeta på för att styra rätt, det med mycket lite hjälp och svängutrymme. Men det är en nödvändighet för det demokratiska samhället, med en livskraftig opposition. Faller den ifrån och inte utgör den ballanserande kraften, mot regeringen blir det svårt. Oppositionen av idag har slutat med att opponera och är något mer av en ren förhandlingspartner, därmed fins det ingen ballanserande förmåga mellan parterna.

Det gäller här att gå vidare, påvisa vad som är korrekta fakta och inte. Det är inte poppulärt men en nödvändighet, där det även går att hämta korrekt information om vad som pågår från våra grannländer. När det är sådana brister här hemma och fakta undanhålls.

"For det første vet vi fra lekkede arbeidsdokumenter, at den evalueringen av direktivet som EU-kommisjonen skulle ha publisert i september, ikke kan dokumentere de ønskede kriminalitetsbekjempende effekter. Publiseringen har derfor allerede blitt utsatt en gang (til desember) og ble nylig ytterligere utsatt til mars 2011."

Det här gäller datalagringslagen, men det finns annat som jag tagit upp i artikeln. Som i mångt och mycket påvisar, att det behövs ett både bättre och öppnare klimat inom politiken och en betydlig bättre media. Myndigheter måste mer fungera som som de oberoende myndigheter, som det var tanken att de skulle vara men inte är. Det är något vilket måste bli en kommande politisk förändring, myndigheterna måste återfå sitt faktiska oberoende från regeringen. Men här måste givetvis myndigheterna själva våga stå på sig och inte vara så flata, låta sig köras över i sin myndighetsutövning. En svår fråga är om det faktiskt är ett riktigt myndighetsbeslut, eller ett politiskt direktiv uppifrån. Som det var 2006 av dåvarande justiteminister Bodström, i samband med den första razzian av TPB.

Det finns mycket som behöver förbättras och förändras, eller helt göras om från grunden och upp. Det är mycket inför valet 2014, den debatten har redan dragit igång. Här ligger nu (L)iberaldemokraterna redan i startgroparna, trotts den korta tid vi funnits.

Intressant.

Sverige 2010, Frivillig tvångskastrering av minoriteter

Immanuel Brändemo en god vän, har äntligen fått sin tvångskastrering godkänd av rättsliga rådet på Socialstyrelsen: Frivillig tvångssterilisering beviljad. Det är vad transpersoner fortfarande måste gå med på, för att få sin könsidentitet godkänd av den svenska staten. Anledningen är att i lagen från 1972, ska vården av transpersoner medföra barnlöshet, ett fortplantningsförbud för den minoriteten i det svenska samhället. Eller enkelt och krasst en genetisk utrotning. Enligt FN är en sådan behandling, att klassa som folkmord. Dock inte i Sverige när vi inte har den brotsrubriceringen, så vi kan lagligen strunta i vad FN säger och fortsätta med den egentligen olagligen villkorade vård, av just den sexuella minoriteter. De ska inte få sprida sina skadliga gener vidare, till en ytterligare generation [DN]


1972 års lag kopplar till yterligare en lag, det är Lag 1944:133 om kastrering. En kvarleva från nazitiden när Sverige var riktigt fina i kanten mot minoriteter i samhället, företrädesvis kvinnor fick den behandlingen men även minoriteten Romer. Så hur ställer sig regeringen Reinfeldt till det löfte, som gavs under årets pride? Eller är Fredrik rädd om sina punkulor?
Hur den svenska kyrka ställer sig till transfrågan, skriver Christine utmärkt om i: En lektion i medmänsklighet för ärkebiskopen....

 "Bland annat, tillstyrker man en skärpning av nuvarande lag - att den som vill byta kön, för att få rätt till sitt nya kön rent juridiskt, inte bara måste vara steril som nu, utan kastrerad. Dvs få könskörtlarna - testiklarna respektive äggstockarna - avlägsnade med ett kirurgiskt ingrepp. Vare sig man vill eller inte. Vare sig man behöver eller inte."

Det här ska altså vara Sverige 2010, ett modernt västland demokratiskt och vackert. Men inte för minoriteten transsexuella, här är det fortfarande det gamla folkhemsidealet enligt paret Myrdal. Inget avvikande från idealet, med dansande sommarkåta par på blomstrande midsommarängar och med blommor i håret. Här gäller det kirurgknivar och operationsbord, avkarvande av ballar eller livmoder och äggstockar utskurna.
Det är i bästa rasbiologiska stil som Dr Lundborg. Rasbiologin är utdöd, fast inte i det här fallet. En rent katastrofal lag för de som drabbas av den, det är något som absolut måste fortsätta att belysas och det ska vädras ut.

Men visst finns det hopp i allt elende, när det finns aktivism, framåtanda och en politik för framtiden. (L)iberaldemokraterna är enligt min åsikt, det framtida partiet. (L)iberaldemokraterna är redan från starten med på banan, när det gäller HBTQ frågor. Amanda Brihed en av medgrundarna till (L), tar upp Immanuels fall i sin blogg.

De här frågorna slutar aldrig upp att förvåna, trotts att jag varit delaktig i aktivismen i mer än ett år. Människor ställer upp på att utsätta andra människor för sådana övergrepp, politiker önskar enbart att frågan kallnar så pass, att den kan stoppas tillbaka i byrålådan och glömmas bort. Det är så det bara hissnar. Att det kan vara så svårt med transfrågan, det är trotts allt en fråga om mänskliga fri- och rättigheter. Just det ... Transpersoner saknar fullvärdiga rättigheter enligt svensk lag, kan det vara så enkelt egentligen. Ingen behöver egentligen bry sig, det är enbart en fråga om "dom där", dessa untermensch. Det borde egentligen inte förvåna när valmanskåren beslutade, att Sverigedemokraterna skulle ta plats i riksdagen. När det är sådana strömningar inom det svenska samhället, faller det bättre på plats. Det är strömningar som egentligen aldrig stoppats på allvar, de har enbart sopats under mattan.

Kan man inte göra upp med sin historia, då kvarlever den även och finns där. På det sättet underhålls enbart samma mentalitet, både inom det bredare folkhemmet som inom politiken. Därför behövs det något mer med en djupare substans, något nytt och bättre ideologiskt som kan tala för saken. Nu tror jag vi faktiskt kan göra skillnad, när erfarenheten talar för det. Även om det kan sitta hårt åt hos många. Det kan vara svårt för svenskar att engagera sig, efter alla dessa år av folkhemsidyll. Den idyll vilket alla trodde på och att den fanns, samma folkhem som nu visar sig vara vad det egentligen var. Folkhemmet var enbart en en del av och en fortsättning utanpå vår nazistiska histora. Det är ett folkhem vilket vi på alla vis måste göra oss av med och göra upp med folkhemmets historia, för att som samhälle kunna gå vidare.

Intressant.

Integritetsdebatten som tystnade

Anders Mildner skriver intressant, i sin nyamedier blogg på SvD. Under hela valrörelsen var integritetsfrågorna nedtystade, det förvånar mig inte. Integritetsfrågorna har varit sprängstoff, sedan de verkligen drog igång med FRA-debatten 2008. Då vi i direktsändning såg och blev varse, hur det gick till att korrumpera de demokratiska spelreglerna. Det var den politiska debatten som inte tystnade, den bara fortsätter och göder sig själv ute i bloggosfären. Finner nya vägar och ämnen att spegla, även om det inte ligger uppe på den normativa politiska agendan. Datalagringsdirektivet, Indect eller Stockholmsprogrammet. Det naturliga steget vidare, tas i en kombination som kallas för den nya svenska frihetsrörelsen. Den startades som en paneldebatt i årets Almedalen av MRN Svart Måndag och Liberati och fortsätter nu med grundandet av ett nytt politiskt parti. Det kommande nya partiet Liberaldemokraterna, håller nu på att grundas. Det av medlemmar ur MRN Svart Måndag, Liberati och Piratpartiet, samt av många andra som fattade ett intresse för projektet.

Det är en ny politik som vi håller på att formalisera, baserat på socialliberala tankar. Men det är mer än så, när vi fördjupar oss i den politiska filosofin. Full kroppslig autonomi, ett digitalt rättspathos. Möjligheterna till det nya grundläggs och härdas, i en fruktsam och öppen debatt mellan medlemmarna. Partivana medlemmar som Jan Rejdnell, politiska aktivister som Michael Gajditza, ett nytt ungdomsförbund Ung Liberal står i princip färdigt. Vi både kan och vill, vi har visat att det går. Det går att driva politisk debatt, aktivism och få förändringar. Nu snart i mer formellt format, i form av ett parti. Tillsammans formar vi den nya politiken för en ny framtid. Digitala filosofer som Alexander Bard och HBT aktivsm från Amanda Brihed, kvinnan som lyfte (Lex Amanda) transpersoners rättigheter upp på den rikspolitiska agendan.

Då var det Folkpartiet (fd liberalerna), nu är det Liberaldemokraterna.  Vi är varken höger vänster eller mitt emellan, vi är (L)iberaler. Det är dags att lyfta den politiska debatten och inte backa för svåra och kontroversiella frågor, lyfta den och slå tillbaka mot repressiv politik. Göra upp med förbudsivrare, som Liberaldemokraternas Torbjörn Jerlerup gör. Oscar Solberger skriver bra om den senaste debatten, legaliseringen av cannabis i SvT mellan Camilla Lindberg och Maria Larsson. Ytterligare en debatt som inte finns i det politiska finrummet, när det är nolltoleransen som gäller. Men vi tar den och ska driva viktiga frågor, brukar och missbrukarfrågor ska även de lyftas. När det sker brott mot deras mänskliga fri- och rättigheter, det ska inte så få ske i en modern rättsstat.