lördag 10 november 2012

Oseriöst om missbruk och droger

Vad är det viktiga när det kommer till missbruksvården, är det viktigare att få se de egna normerna, dogmerna och fördomarna sättas i förgrunden, än det är att se till de faktiska problemen och till de lösningar som finns?

Vad vi egentligen ska se till inom brukarvården, det är att den givetvis ska ske enligt svensk sjukvårdslag och utefter allt det vilket vi anser är medmänskligt, det är till de som är sjuka vi ska se. Det är deras behov som ska styra hur vården ska se ut, hur den ska utföras och och inte minst på vems villkor.
Det är direkt felaktigt att påstå att att en uteslutning från sociala nätverk och från samhället i övrigt som straff, skulle innebära en lämplig och bra vård för de som är missbrukare. Vilket är vad man i praktiken gör med den nuvarande praxis och med den rådande hypotesspridningen, om det effektiva med uteslutning från en bevisat effektiv vård. Där ska man man även vara frisk för att få vård (drogfri och nykter), det är en direkt följd av de nuvarande politiska och pseudomedicinska hypoteserna. I praktiken är det en direkt och olaglig bestraffning av den som är beroendesjuk och i en svår beroendeställning till vård och myndigheter. En effektiv vård däremot vet vi innefattar sådant som bostad först.

"Den metod som Socialhögskolan i Lund förespråkar använder sig av rakt motsatt logik; först en egen bostad, därefter massiva hjälpinsatser. Metoden kallas ”bostad först” och går ut på att en egen bostad är en grundtrygghet som den hemlöse behöver för att kunna ta itu med sina problem".
En eventuell substitutionsbehandling för de vilka är kroniskt sjuka, när alla inte klarar sig utan en medicinsk behandling. En vård där patienten inte riskerar att hamnar ute på gatan, där blir den som är beroendesjuk direkt hänvisad till illegala kanaler för sitt missbruk. De blir så klart även hänvisade till annan brottslig verksamhet för att kunna täcka behovet, av att klara sig för dagen. Det är ju olagligt att knarka, det är olagligt att begå brott. Vi vet vad den nuvarande drogpolitiken medför, det är drastiskt ökade risker för patienten. Både med en ökad risk för smittspridning (SMI) och för dödsfall som en direkt följd. Det är ett resultat av den social- och vårdpolitik vi har för våra vårdtagare, de vilka ställs helt utanför utanför samhällets skyddsnät som ett resultat av den.

"Sprutbyte är en hälsopolitisk insats för en grupp utsatta människor. Det handlar om allas rätt till en jämlik hälsa och även drogmissbrukare har rätt till hälsovård."


Det är även vad statistiken från Folkhälsoinstitutet egentligen bevisar (FHI), det är att den rådande politiken och vården för beroendesjuka ökar riskerna för vårdtagaren. Vårdtagaren kan skadas allvarligt och det föreligger även kraftigt förhöjda dödstal utanför programmen. Däremot förhindrar en subtitutionsbehandling dödsfall inom ramarna för behandligsprogrammen, även utan krav på att först vara helt drogfri och nykter i sitt boende. Vad som nogsamt utelämnas ur ABC-reportagen, men även från narkotikaroteln hos polisen. Det är att samtliga fall av drogdöd av antingen heroin, subutex eller metadon sker helt utanför behandlingsprogrammen. Det sker ute på gatan av de som "normalt" missbrukar ute på gatan, vilket även innefattar de vilka blir uteslutna ur behandlingsprogrammen och så vidare. De riskerar även en markant förhöjd risk att dö ute på gatan, vilket även detta glöms bort av både polisen och av SVT-ABC. Det är i sig något vilket jag finner rätt anmärkningsvärt, skademinimering faller helt utanför deras fokus för att gå helt förlorad. De missbrukare som faller utanför vården riskerar döden, både av allvarliga smittsamma infektioner och även av orena droger. 

Att kalla ett inslag för drogromantik av poliser (SVT-Debatt), utan att ha det väl underbyggt är ett faktafel och ett tyckande av en myndighet. Inslaget i debatten kan på inget vis ses som en isolerad företeelse under de givna omständigheterna, när det just nu är en debatt och en programserie på SVT-ABC om metadon och subutexbehandling och hur programmen läcker knark till den svarta marknaden, på samma sätt som andra vårdavdelningar gör det. Det är både enligt SVT-ABC och av narkotikaroteln i Stockholm, där de får stå i princip helt oemotsagda (SVT). Hur skadligt är inte detta när missbrukare smittas och dör ute på gatan, till följd av en misslyckad politik? Det är dessutom en politik som de bägge synes backa upp bakom. Problemet för både polisen och SVT-ABC är att de brukare vilka är under en aktiv substitutionsbehanling, bland dessa vårdtagare finns det inga registrerade dödsfall. 
Utanför substitutionsbehandligen och programmen, det är där som skadorna och dödsfallen ökar. Det är altså de brukare vilka inte får behandling, eller de vilka fortfarande är beroende och ställs helt utan vård som dödsfallen ökar. Du kan bli utan sjukvård för din sjukdom och ställd på gatan utan behandling. Det är sett ur det ljuset som deras twittrande och debatterande måste ställas, när det blir till en ren partsinlaga maskerad som en riktig socialdebatt om missbruk och missbrukares vardag, läs gärna repliken av Berne Stålenkrantz i (SvD), som ett svar:


"Att Lennart Karlsson i egenskap av polis, fastantagligen snarare som representant av Riksförbundet Mot Narkotika (RNS) och aktiv i Narkotikapolisens förening – båda organisationer som är dogmatiska motståndare mot skadereducering, basunerar ut sina egna ideologiska övertygelser, missförstånd och förvanskningar"



Programmet Medierna tar bland annat upp hur det har utspelats [medierna], där framkommer även att journalisten Anna-Klara Bankel medvetet hoppar över förklaringar. Det är för Västbergamodellen och om skademinimeringen som sådan. Det här är inget annat än en riktigt kraftigt politiserad och dålig journalistik av Anna-Klara Bankel, som enbart skadar de vilka redan är marginaliserade i samhället. Så som reportagen har framstått är det ett riktigt "knark haven" som råder, det kommer att få långtgående och kanske bestående skador. De som drabbas av den typen av lobbyism, som både Anna-Klara Bankel och narkotikaroteln på polisen står för. Det är de oskyldiga vårdtagarna. Det är deras liv och hälsa de leker med, vilket de på inget vis kan stå i en omedvetenhet över. Anna-Klaras programserie har för övrigt blivit anmält till Myndigheten för radio och tv, av Svenska Brukarföreningen. Vad som dessutom också är anmärkningsvärt, det är att vad Brå anser. Även det faller bort, i denna fantastiska dystopiska journalistik:

Färre unga testar narkotika

"Antalet elever i årskurs nio som uppger att de har testat narkotika har minskat under 2000-talet. Det visar skolundersökningar gjorda av Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning. Undersökningarna visar också att andelen elever som uppger att de använt narkotika de senaste 30 dagarna legat stilla sedan slutet av 1990-talet. Analyser av siffror från slutenvården samt uppgifter om narkotikarelaterade dödsfall tyder på att det tunga narkotikamissbruket minskar."

Ja, vad ska man säga om det? Vilken fantastisk grävande journalistik och grattis till ett bra polisarbete kanske?

måndag 15 oktober 2012

Gardell och de som inte finns i hans bögvärld

Inte mycket omnämnande över transpersoner, annat än att de inte fanns där och om de nu fanns saknar det relevans för just Gardell och i hans värld och hans bögtänkande. Men Gardell har något så ohyggligt fel i sitt tänkande och närmande till frågan, att det lider en stor risk att skada sig självt. Även de andra fanns givetvis där hela tiden, de led precis som han led när även de fanns ute på gatorna i den mörka natten och i gränderna. Det var transpersonernas lidande likaså, likaså flatornas. Både transpersoner och flator insjuknade i bögpesten.

Diskrimineringen fanns där och då, det är en diskriminering som fortfarande sker för transpersoner, det visar sig med en uppenbar klarhet när historiken, de olika lagarna läses och studierna om hur det står till i den riktiga världen, den bortom radhusbögens. Det är en rent utsagt ohygglig läsning, som jag tycker att du ska ta del av Jonas. Om du sedan tycker lika som nu efter det vet jag inte. Men det är en läsning om tvångsvård, nerdrogning, lobotomi och kastrering av friska personer. Denna brutalitet fortsätter ännu idag, trotts att alla säger att det ska bli bättre. 50-60 personer kommer att ha blivit tvångssteriliserade i år, därför att de permanent ska bringas till att vara barnlösa, enligt lag. Gardell se till den faktiska diskriminering som föreligger ännu idag, trotts den historik som föreligger. Ingen tänkande och kännande person, kan ta del av denna historik utan att ställa sig en rad viktiga existentiella frågor. Ordet transsexuell är för övrigt från 1920-talet och gäller fortfarande, det tidigaste fallet lär ska vara i en runt 5000 år gammalt fynd i en grav. Där en mansperson begrovs med kvinnoparafernalia. Sister-girl, To-Spirit två deffinieringar från två helt olika kulturer, den nordamerikanska ursprungsbefolkningen och från de australiensiska aboriginerna. Vilket säger hur världen har sett ut i deras ögon, men inte i vårt land eller i ett västinfluerat tänkande. Där är det fortfarande fråga om en pathologisering, där är det fortfarande samma diskriminering som det var för bögarna på 1980-talet under bögpesten. Fast i praktiken lyder transpersoner fortfarande under en utrensningslag, där deras gener på inget sätt ska få leva vidare. Personligen började jag arbeta inom den svenska hälso- sjukvården under den perioden som Jonas Gardell talar om och upplevde det hela inifrån, ur perspektivet som vårdpersonal.

Transpersoner i synnerhet är i dag diskriminerade och förföljda, det säger en rad studier bland annat från den svenska polisen. Transpersoner förföljs även i i det moderna Europa, här ett fall från det vänliga och gemytliga Danmark [LGBT Danmark] och här ett våldtäktsfall från Sverige [Skånskan]. Detta pågår här och nu och är ingen fiktion i en bok eller film. Det är dagens verklighet för transpersoner, här i Sverige och inte i ett främmande land. Videon är från tidigare i år på Mynttorget:

tisdag 2 oktober 2012

Rädda Sara, vi kan inte och får inte stillatigande åse vad som händer

Hej alla ute på nätet, viktigt att ni tar del av vad den svenska vården håller på att ta vägen. Ni förstår när ni har läst Saras vädjan om hjälp. Sara är en mycket god och kär vän, vi vill inte att hon skadas ytterligare. Vi vill inte missa hennes närvaro, lika lite som vi vill att hon går hädan eller skadas ytterligare. Hjälp till genom att skriva under den protestlistan, som vi har arrangeratNamninsamling.se.






**************************LÄS**********************

Jag har Hortons huvudvärk, en av de mest smärtsamma sjukdomar en människa kan ha.
Jag har även allvarliga ätstörningar, anorexi.

Ligger nu inlagd på Huddinge sjukhus, där jag blev lovad smärtlindring i form av Metadon, som vanligen används till narkomaner som behöver hjälp att avsluta sitt missbruk, men även som mycket god smärtlindring hos patienter med svår och långvarig smärta. Jag är inne på 2 år nu, med 6 stycken attacker på mellan 2½ och 3½ timma varje anfall, varje dygn... Jag orkar inte mer.

Väl här på Huddinge, plockade dom istället bort min smärtlindring, morfin. Dom menade att det kan utlösa huvudvärk, men Hortons kan man lätt se, då ögat blir rött, det rinner och ögonlocket hänger, på ena sidan. Det har inget med morfin att göra. Jag fick istället något skit i dropp som hette ketalar, samt ett svagt morfindropp, som man trappade ner för att kunna sätta ut. När mina attacker kom, erbjöd dom mig sömnmedel, och lite syrgas, vilket inte hjälper ett dugg.

Eftersom jag inte äter mat, får jag näring genom en sond. Den åkte ur i förrgårnatt under ett anfall.

Nu det värsta.

Droppnålen, den enda infarten jag hade, blev infekterad och kärlet sprack, så nu ligger jag UTAN NÅGON SMÄRTLINDRING ALLS!!! Det finns heller inga fler kärl att sätta nål i, då jag är helt sönderstucken på både armar och fötter. Behöver en PICC-line, men ingen remiss har gått iväg. Remiss till dietist, skulle ha gått iväg i söndags, förra veckan, allstå för en och en halv vecka sedan... Ingen har dykt upp. Det beställdes en specialmadrass till mig, då jag nu får liggsår, eftersom min låga vikt gör att alla kotor sticker ut, och det gör väldigt ont. Ingen madrass syns ännu till. Blev lovad den förra måndagen...

I förrgår, blev jag tillfrågad om jag ville ha något att äta, klockan halv åtta på kvällen. Ingen konstigt med det, förutom att det var första gången på hela dagen jag blev erbjuden någon mat...

Jag har nu så ont att jag svimmar av smärta. Sju gånger i fredags, två i lördags, och fyra igår. Jag har även ramlat ur rullstolen en gång, ur sängen tre gånger, senast i morse vid sex... Hade då legat med smärtor from hell, i en och en halv timma...

********************JAG ORKAR INTE MER*****************

Om någon vet något om vilka lagar, paragrafer som gäller angående rätt till smärtlindring, snälla, skriv... Om någon annan vet vad jag ska ta mig till, skriv...

Tack till Amanda Brihed och Jens Odsvall, för er kamp för min skull, jag älskar Er!

//Sara.


onsdag 26 september 2012

Förlåt mig SL

Men jag tycker inte om er kampanj på Facebook. Den får mig enbart att må illa över den syn på era resenärer ni tydligen har, som ni dessutom så förnedrande marknadsför på det sätt som ni gör.

Förlåt mig SL, för att jag betalar min avgift till er. Skulle helst av allt slippa, när ni så tydligt och uppenbart betraktar stockholms pendlare som några underutvecklade jon.

Förlåt mig SL, när era pendeltågsförare behagar parkera sista vagnen i tunneln till Stockholmsödra, öppnar dörrarna rakt ut i tunneln för att släppa av oss, säger strax därefter att det är dags för avgång och börjar stänga dörrarna för att åka vidare mot Centralen och Kungsängen.

Förlåt mig SL, för att jag tycker ni i ledningen är inkompetenta och borde söka nytt jobb. Men jag menar det faktiskt, bara så ni vet det.




lördag 15 september 2012

Generell övervakning, CCTV är är inte en säkerhetslösning

Det är allt för många i den politiska ledningen som ser på CCTV, som den billiga utvägen till en lösningen på ett säkerhetsproblem i Stockholm och tunnelbanan. Detta är frågan om ett icke faktaorienterat beslut, trygghetsprojektet för Storstockholms Lokaltrafik [pdf] Projektet i sig är enbart en ren chimär, det såg vi för ett tag sedan med tunnelbanerånaren. Även om polisen i Stockholm försöker påstå något annat och döper om övervakning till trygghet. Det som är klarlagt det är den bristande vetenskapliga dokumentationen, över hur effektiv denna typ av övervakning är som ska införas på bred front. Samt att ingen dokumentation föreligger i praktiken för en sant öppen debatt, både bland allmänheten och hos de folkvalda. Detta är inget annat en ett demokratiskt underskott när det inte finns någon kritik utifrån, i en egentlig demokratisk bemärkelse.

CCTV, studie from Jana and Rachel

Vad som också är rätt klarlagt, det är den bristande kontrollen av utgifter samt teknisk utrustning. Någon form av kontroll föreligger helt enkelt inte, över hur och vad man gör. Samt vad som installeras för våra skattepengar och taxor, vi får inte vad vi betalar för är den enkla sanningen.


SL Revisionskontoret 2011

Det är rätt snällt av revisorerna att säga detta:
"Inom ramen för Trygghetsprojektet har SL investerat i övervakningskameror till bussarna motsvarande 102 mnkr som dock visat sig inte fungera, varför en utrangering har gjorts med kvarvarande bokfört värde på 82 mnkr, vilket påverkat resultatet 2010."
 Det kan vara rätt svårt att förstå hur något sådant kan få fortgå, men ser vi till den politiska viljan så finns den onekligen där. Det kan vi utläsa av den moderate politikern Torbjörn Rosdahl och vad han anser, om vad som föreligger. Han anser att det är: "Sveriges bästa kollektivtrafik blir ännu bättre". Det står nu inte helt obesvarat, vilket vi kan få utrett av Dagens Arena.
"På finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahls (M) blogg finns en motivering till den mycket omstridda femtonprocentiga höjningen av SL:s biljettpris. Rosdahl skriver att höjningen möjliggör framtida satsningar på ”en utbyggd och bättre kollektivtrafik”. Men enligt SL:s ekonomidirektör Gunnel Forsberg kommer inte pengarna att gå till några nya investeringar.
– Pengarna kommer inte användas till investeringar. De behövs för att täcka löpande kostnader, säger hon."
Det blir således helt enkelt inte så mycket kvar att benämna för trygghet, det är inget annat än rena floskler i mitt tycke och rena faktafel. Inga som helst relevanta fakta om vad trygghetsprojektet och den massiva övervakning det faktiskt innebär och vad det är frågan om, hur lite nyttan egentligen är, samt vad man har för underlag för sina beslut. Hur något sådant överhuvudtaget får passera och kallas för vår- vi resenärers trygghet skull, är ett sådant rent fuskjobb, att det tydligen går helt obemärkt förbi utan att någon reagerar. Detta fusk underhålls även av självpåtagna experter, som utan ett uns av bevis för sina påståenden likväl försöker att fortsätta med att påstå sanningshalten i dessa påståenden. Vad som egentligen har inträffat är inte ett exempellöst lyckande för säkerhetsprojektet, det är i realiteten ett misslyckande. I praktiken fungerar det inte proaktivt, som polisen påstår att det ska göra. Rånet utfördes utan att stoppas, ingen såg tydligen vad som pågick på plattformen i Sandsborg. Ingen såg när personen föll ned på spåren och förlorade medvetandet, ingen såg rånaren klättra ned och länsa den avsvimmade mannen på värdesaker, trotts att en konstant videoupptagning förelåg. Spärrvakten uppmärksammade inte vad som inträffat och släppte obehindrat igenom förövaren, utan någon reaktion från det hållet. Egentligen inte så konstigt när vad som borde ha funnits, men inte fanns i direkt i anslutning till spärrarna. Den egentliga självklarhet som borde föreligga vid alla plattformar och stationer, är ett utrymme för monitorer samt tillgänglig personal. men det är väl klart, sådant kostar vilket inte ingår i lanseringen av trygghetsprojektet när det även ska vara billigt. Det är så billigt att det har kommit att kosta mer och kostat personer en ren otrygghet och utsatthet i stället, när det på inget vis har avhjälpt vad man ville lösa i det första rummet.

Den praktiska slutsatsen av både tunnelbanerånaren och trygghetsprojektet, vilket åskådliggörs väl i videon över förloppet (ABC)




onsdag 5 september 2012

Söderortspolisen i en inte så ball grej om knark

Polisen borde verkligen se över sina rutiner och faktakoll, det är på inget sätt roligt eller trevligt när de bedriver denna typ av felaktig och missriktad lobbyism. De går på tok för långt i sina utläggningar, om det farliga knarket, Vad de talar betydligt tystare om är det egentliga rättsläget och den situation som beroendesjuka lever i, beroende är en sjukdom precis på samma sätt som reumatism eller cancer är det.
Att hänge ut berondesjuka på det sätt som de gör, kan enbart bli direkt osmakligt precis som om de vore halvmänniskor och inte lika mycket värda som vi andra. Om polisen inte har bättre koll än så här, när det gäller bruk, missbruk och hur man i övrigt ska bete sig som en myndighet mot andra personer. De vilka har gjort denna utsaga på Facebook borde om inte annat få sig en rejäl avhyvling, när de enbart är ena riktiga fånar mer än förlåtligt korkade. Det blir till en riktigt tankeställare, över hur de betraktar andra människor.


"Är verkligen spännande platser alltid så spännande? Tänkvärt.....// Närpolischefen Globen, Lennart P"

lördag 1 september 2012

Sverige ett dåtidsland

Det går inte att konstant bli paff över hur bakåt ett land som Sverige egentligen är, utan att reagera. Borde det inte vara vi som går i det första rummet om så  på en toalett och driva utvecklingen framåt, både ur ett socialt som ur ett tekniskt perspektiv?

Det här är en sprillans ny skylt, först på ett sjukhus sedan på en polisstation, men inte i Sverige. Det är i Halifax, Nova Scotia.
Det är den nya skylten som skapar en del uppståndelse, inte minst för polisen i Saskatoon.




Men det är klar vi lever ju i det förlovade landet, helt utan några fel och brister. Det stora inovationslandet, eller snarare vi var ett av de stora inovationsländerna. Fler borde ta intryck av vad personer som Härén och Rosling har att tillföra, inte minst bland våra beslutsfattare. Nya idér och nya kunskaper kommer att behövas, inte minst för vår gemensamma framtid. Fast det är ju klart, det är mycket bättre med nya kalkbrott på norra Gotland. Det kan ju faktiskt ge ett par jobb, men till en synnerligen hög kostnad. Norra Gotland kan förlora sin vattentäkt och ett av EU troligen skyddat naturområde och en blivande nationalpark ska skövlas, Ojnareskogen.